Jag försökte köpa mig själv från samma galge som du, vi tog tag i den nästan samtidigt. Ner rasade den svarta korta klänning vi båda ämnade använda för att uttrycka oss själva just i kväll. Jag noterade att vi också hade samma färg på ögonskuggan, så jag tänkte: ”Wow! Har jag hittat min tvillingsjäl här på Filippa K?” och jag sa oskuldsfullt: ”Vi kanske borde bli vänner? Vi har ju samma smak.” Du tittade på mig uppifrån och ner och svarade: ”Sådär många metalldetaljer ska det inte vara på väskorna längre.” Så vände du och gick åt vänster, fastän det inte finns några provrum där. Stoiskt provade jag klänningen, medan jag svalde hårt om känslan av att vara ratad. Klänningen kostade tvåtusenfemhundra och hade det uttryck jag sökte. Den gav mig enkel, litet intellektuell framtoning. Det är väldigt svårt att uppnå. Sen gick jag över till Sand. Jag behövde egentligen inget mer men jag vet av erfarenhet att det är då man finner. Att shoppa är en allvarlig syssla. Det är bara så man kan undfå en själ.
(Utmaning: skriv om livsstil)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Den gav mig enkel, litet intellektuell framtoning. Det är väldigt svårt att uppnå."
SvaraRaderaUnderbar :)
"Det är bara så man kan undfå en själ." Sorg.
(Varför valde du "undfå", tycker om ordet (mjukt och mer tyngd i än "få" för mig) och blir nyfiken på om/vad du ev. lägger in m-e-r i undfå än i t.ex. "få".)
Tack för kommentar hos mig! (trodde inte den skulle falla folk i smaken, blev glatt överraskad.)
Tyckte verkligen om starten.Köpa mig själv från samma galge som du.... Ja visst gör man det.
SvaraRaderabra
En sorglig text, men med viss sanning.
SvaraRaderaKlurig text.
SvaraRadera