Ann sade: ”Skriv om födelse” och jag skrev om födelse. Hon sa: ”Skriv om död.” och jag skrev. Dag efter dag, vecka efter vecka skrev jag efter hennes anvisningar och det blev text. Det blev text, skriven av mig. Det var stort. Men idag gav Ann i sin vishet inget ämne. Idag sade hon bara ”Skriv om en smula.” Skriva om? Skriva om det jag redan hade skrivit? Jag funderade en stund, sen gick jag till en ganska ny text och bytte ut ett ”du” mot ett ”hon”. Det var inspirerande. Jag ville göra mer. Smula efter smula hackade jag ur mina texter, som fågeln som hackar sönder ett berg. Det var en delirisk njutning.
(Utmaning: skriv om en smula)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
förstår njutningen - en liten redigering kan göra texten helt annorlunda
SvaraRaderabra
SvaraRadera...en vinkling, ett struket ord eller ändrat tempus och ny musik skapas. The butterfly effect - the smula effect!!! Blev inspirerad av din text. =D
SvaraRaderaFörstår.
SvaraRaderaJag har nyss skrivit några scener på uppdrag av just Ann där jag använder första person istf tredje. Jag fick tänka till, blir helt annorlunda. Inspirerande.
Elegant. Och espritig tolkning. Och ja, jag vet, alldeles för många i:n. Men jag rensade i alla fall bort "sätta ord på" innan du fick syn på det;-)
SvaraRaderaElegant var ordet.
SvaraRadera