Speciell är platsen som ligger rakt under den molniga himlen. Där får han lära sig att andas och att blicka långt. Bröstkorgen öppnas och ögonmusklerna slappnar av.
Speciella också kulvertarna och tunnlarna, de mörka gångarna som kittlar hans fantasi och övar hans mod, modet att kämpa genom att inte kämpa, inte använda fysiska vapen. Där ställs hans öppna bröstkorg på prov.
Den mest speciella platsen är framför den upplystes altare. Där får han öva ödmjuk underkastelse, buga till jorden. Det sitter hårt åt, särskilt när han inser att vad han bugar för är sin egen inre buddhanatur. Vare sig han bugar eller inte, övar han sitt egos flexibilitet.
(Utmaning: skriv om en speciell plats)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tar åt mig av texten, är inne i en period där jag måste lära mig att livet inte alltid kan styras dit man tror man vill.
SvaraRaderahalloj vilken text den blev som ett slag i ansiktet fan tror den var ämnad för mig att jag liksom ska lära mig att backa och back stanna upp och allt då morder jord ju du du ger mig så många klokheter ibland önskar jag att hälften hade räckt
SvaraRaderaTycker om denna. Ofta är dina texter mer konkreta, roligt med en mer "symbolisk", skissartad. Gillar särskilt kulvertarna av någon anledning, och den öppna bröstkorgens prövning.
SvaraRaderaFint!
SvaraRaderaIntressant, fick inte ihop det riktigt i huvudet men målande.
SvaraRaderabra
SvaraRaderaSer en cell framför mig jag
Jag fäste mej vid den öppna bröstkorgen och samspelet med ögonmusklerna. Bara ytterst tveksam till uttrycket "kittlar hans fantasi".
SvaraRaderaJag gillar det jag ser framför mig då jag läser din text. Bra.
SvaraRadera