Först i efterhand koras vinnarna. Det finns inget målsnöre, bara en suddig linje dragen någonstans i gruset.
Du var less och trött. Gick kanske på hasch när du hade råd, tillbringade familjemiddagarna som ett spöke i sängen. Det blev aldrig som du ville ha det.
Du kunde rita ibland, det var det enda. Nej, det var inte det enda. När du var uppe och på humör blev samtalen vindlande vackra. Du hade din världsbild, jag var orolig över den, fick köra in en nagel hårt i skinnet för att inte protestera, för att låta dig tala färdigt.
Du gick bara i åttan och hatade skolan. Din mamma fick gå på konferens efter konferens om dig. Det var inget ståhej kring att du hoppade av. Du gjorde alltid som du ville. Bräcklighet och integritet.
Det känns som igår men det var tio år sedan. Du har alltid försörjt dig. Du har rest. Du har fått nya vänner. Aktivismen. Alla projekt. Du har lärt dig tatuera och köra motorcykel. Bräckligheten anas bara ibland men integriteten är starkare än någonsin. En mjukhet har smugit sig in. Nu har du förstahandskontrakt. När du kommer på familjemiddagarna är du vän och klok. Du är alltid vän och klok. Du har rest dig ur askan, format eget liv.
Det fanns en vagt anad mållinje som du gick över när du slutade skolan i förtid. Du kanske såg den, vi såg den inte. Det är sedan dess du blommar. Ett par år efter att du slutat fick du hjälp att läsa in grundskolan, ett väl avgränsat projekt, precis som du vill ha det. Det har nog betydelse längre fram. Du kan komma att förvåna oss genom att vilja läsa vidare – man vet aldrig vad man ska vänta från dig. Dina jobb hade du nog fått ändå, utan papperet från nian. Du vann mot alla odds, tog ansvar för ditt liv på ditt sätt, och jag är stolt och lycklig över det.
(Utmaning: skriv om en solklar seger)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
vilken maskros, dessa under som seglar ingen som tror jag är stolt över dig en massa vackra ord
SvaraRaderabra text
Jag undrar ofta 'vad exakt är det som gör hennes texter så himla sköna, så himla himla begåvat bra' - har inte kommit på det än, men fortsätter gilla :-)
SvaraRaderaJag var nöjd redan efter ", format eget liv."
Tack för kommentar, känns lite ofint och banalt att "plattrimma" fram en puff bland alla begåvade texter, men ibland är det en sån dag, då jag vill rimma ändå :-)
Underbart. Älskar din tanke om mållinjen (som jag förstår den) och hur du formulerar den. En ömsint bild av styrkan i att "misslyckas". Kommer att läsa om.
SvaraRaderaTack! Du har helt rätt om hakan...;-)
SvaraRaderaVän och klok, vän är här dubbeltydigt kanske? Vän eller vän med kort eller långt ä. För mig iaf. Fint!
SvaraRaderaVilken stryka du lyckas fånga och många tänkvärda tankar.
SvaraRaderaBlir lugnt, skönt lycklig över en text som denna. Dels för att dina ord är så vackra som alltid, men även för att jag vill tro på en värld som släpper fram dessa ungdommar som har så mycket att ge oss. Vindlande vackra samtal, bräcklighet som anas och en stark integritet. Solklar seger, definitivt!!!
SvaraRaderaDu gav ett helt liv på bara några rader, och det kändes skönt när jag läste sista.
SvaraRaderaAlltid denna fantastiska klokskap som ligger och lurar mellan orden. Jag tycker texten var (som vanligt) helt underbar.
SvaraRaderaEn text fylld av ömhet för människans olika sätt att vara och vilja leva
SvaraRaderaAlltid lika underbara och insiktsfulla texter hos dig.
SvaraRaderaMen jag undrar bara på slutet vem som är berättarrösten? Det skulle kunna vara den stolta mamman, men jag tycker det motsägs av "Din mamma fick gå på konferens..."