Det här är himmelriket. Vi samlas i glädje till fest och alla bidrar, alla får mer än vad de ger. Det finns inga gäster, inga värdar, allt förbereder vi tillsammans. Det är bara det att Moa och Lars Ǿivind vet var alla pytsar och vispar finns. Säkert har de också städat i förväg. I gengäld får de nu slå sig ner på glasverandan med varsitt glas prosecco. Mjuka fåtöljer. Sommaren är snart här. Det droppar från verandataket. Snödroppar invid söderväggen. Vi delar med oss av våra dystopiska tankar och vi trivs. Det behöver ut och luftas ibland, det dystopiska. Sen tokskrattar vi när Stefano förstör marängsmeten. Hönsgården är full. På det igen. Maria kan behöva extra gulor till sin paj. Brysselkål och mandelspån. Det finns tre saker Stefano inte gillar: brysselkål, broccoli och blomkål. Men det blir många rätter. Alla kommer att tycka om något. Astrid kommer med sina hemstöpta ljus. De ska sparas till kvällen. Efter en lätt lunch, Asian Fusion, åker hela gänget ut på skidor. Det kan vara sista gången. Extrem dagsmeja men fint glid i spåret. Det är Lasse-Lasse som dragit det. I skidspåret faller alla tankar som tunga sjok och något mer eteriskt kommer fram. Att åka skidor är en andlig akt, särskilt när man ramlar i de isiga nedförsbackarna. Bastu sen, ganska mycket öl. Vi berättar skrönor om varghatare. Det är en sådan trakt. Allt är färdigt till middagen utom musslorna, som ska vara förrätt. Vi kokar i två omgångar i en tiolitersgryta. Det första koket musslor blir bara mer smakrikt av att få stå och svalna en stund.
Så. Då är vi där. Dagens höjdpunkt: middagen tillsammans med kära vänner. Men hela dagen har varit en höjdpunkt, särskilt matlagningen. Kan en dag vara en länk av höjdpunkter? Jo, i himmelriket är det så. Ibland, rätt ofta, landar himmelriket i Larsbo, Östra Löa, Bergslagen.
(Utmaning: skriv om något man delar)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det låter faktiskt helt underbart. Och än en gång sitter jag och undrar om det är självupplevt eller om du bara hittar på. :)
SvaraRaderadu är fantastisk herre gud vad jag blir glad av att läsa av dig, dina texter lockar och balsamerar ger mig krafter utan att du ens vet om det, önskar att jag hade lite av din förmåga du är enorm på att skriva sluta aldrig.
SvaraRaderaJättefint. Man vill vara med även om man nästan känner smaken av maten när man läser och snön under skidorna.
SvaraRaderaJag gillar namnen, och att ramla i nerförsbackar. Lite staccato, bara, eller är det jag som är måndagströg?
SvaraRaderaLåter väldigt skönt och härligt. Lasse-Lasse och Larsbo? Kanske samma Lars?
SvaraRaderaJa, där vill jag också finnas med. Vacker som alltid! :)
SvaraRaderaHåller med - vill vara med, känna lugnet, lära mig vad dystopisk är och hur man blir mer eterisk, se hur en Lasse-Lasse ser ut :-)
SvaraRaderaNu över till wikipedia och utöka mitt ordförråd!
Just ja! "berättar skrönor om varghatare. Det är en sådan trakt" puss på den.
Å vad trevligt det låter, varmt o mysigt!
SvaraRaderaHärligt, skimrar som ett skidspår i vårsol
SvaraRaderaDet låter så härligt när du berättar om det.
SvaraRaderaVill vara med!
Tack för att du såg vemodet och just de orden du nämnde!
SvaraRadera