Utmaning 243 - På tallmon

Banderollerna över industrier och dagis, offentliga byggnader och skolor. Grällt gröna bokstäver på gul botten: "Ett enat folk på väg". I folk-kampanjen ingår banderoller, affischer, radiojinglar och en video med folk-låten. "Ett enat folk på väg" Tuffa synkoper. Människor som vandrar mot en stigande sol. Streckgubbar bara, men man kan se att de är enade, förenade. Här är inte jude eller grek. Här bestämmer inte du vad som kännetecknar dig som individ. Glöm slöja, glöm ramadan. Fröken får en ansträngd min när vi pratar arabiska och somaliska. Hon är fostrad till en annan attityd. Men hon måste säga ifrån. Vid tredje förseelsen ska hon rapportera till kommunens folk-kommissarie. Vi går ut till tallmon invid skolan på rasterna för att prata våra egna språk i smyg. Fler och fler drar sig dit, förebärande att de ska plocka lingon. Aldrig har de bittra bären varit så älskade. Det gamla, mjuka kommer över fröken när hon ser oss traska dit. "Ja, passa på att plocka lingon ni", säger hon. "Snart kommer vintern." Lisa har skapat en motståndsrörelse. Fort, fort lär hon sig alla språk, pratar högt i korridoren på kurdiska och tigrinya. Anmäler sig själv. Sitter hos folk-kommissarien så gott som varje dag och bekänner men det står ingenstans i hans direktiv att främmande språk är förbjudna för etniska svenskar. Lisa och Shahriyar skriver insändare: "En av oss får prata persiska men inte den andra", skriver de. "Inte den av oss som har en persisk själ. Ni tar själarna från barnen." Det hjälper inte vad de skriver i lokaltidningen. Vi måste smyga i skogen för att prata våra språk. När snön fallit ska vi gräva fram lingonen med våra händer. Det är en gammal svensk sed.

(Utmaning: skriv om att införa ett förbud)