Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

tisdag 16 november 2010

Mannen med tebladen

Medan Ludwig Wittgenstein byggde sig sin stuga vid en nordnorsk fjord, hyrde han ett litet hus av en kvinna. Ödmjuk och övertalande fick han sin hyresvärdinna att samla använda teblad – som om de drack så mycket te, norrmännen – och ge dem till honom. Alla varor måste tas upp på fjorden. Själv drack han mycket te, naturaliserad engelsman som han var, husgeni på Trinity College i Cambridge. Det blev mycket teblad i den lilla bleckburken, som han varje fredagsafton hällde ut på golvet. Så polerade han golven i det lilla huset med dem. När hyresvärdinnan fick se detta, blev hon först uppbragt, sedan sade hon sig att herr Wittgenstein hade de mest glänsande golv hon sett.

Han gjorde inte mycket väsen av sig, inte där. Hågkommen blev han på bygden som den konstige utlänningen – oklart varifrån – som torkade golvet med te.

Denna hans vana var knappast det märkligaste med honom. Han, som för en kort stund var Österrikes rikaste man, skänkte bort sitt arv till sina syskon. Han, som var den mest nydanande inom västerländsk filosofi under 1900-talet, vände universitetet ryggen och jobbade i sex år som lärare på den österrikiska landsbygden. Han designade propellrar och ritade hus, stormade in på och ut från föreläsningar och fick sin lärare Bertrand Russell att slita sitt hår – och dyrka honom.

Om sin filosofi skrev han: ”Mina satser förklarar genom att den, som förstår mig, till slut inser dem vara nonsens, när han stigit ut genom dem - på dem - bortom dem. (Han måste så att säga kasta bort stegen, sedan han klättrat upp på den.) ” Buddha sa om sin lära att den är som en flotte som man använder sig av för att ta sig över floden. När man väl är framme bär man inte omkring på flotten.

På Trinity står äppelträdet som Newton fick sin mäktiga aha-upplevelse under. Jag ser hur dess grenar darrar, när den galne österrikaren rusar över gården, dånar in i Russells kammare och säger att han tänker plugga för honom. Han kan knappt engelska men vägrar prata tyska.

Han kunde knappt engelska men han tog till sig husmorsknepen. Han hyste vördnad för det praktiska. Att försörja sig på det intellektuella kände han stor avoghet inför.

Många, många på de brittiska öarna torkar fortfarande golven med te.

(Utmaning: skriv om ett tilltag)

5 kommentarer:

  1. Känner stor vördnad. För denne man. Och denna vördnadsfulla text om honom.

    SvaraRadera
  2. Vackert, underbart och finurligt. En text helt i min smak. Marmoria du är såå bra!

    SvaraRadera
  3. Gillade liknelsen om flotten. Hela texten var suverän, ännu en lektion som får mig att växa lite som människa.

    SvaraRadera
  4. Ja, så, så bra. Och jag vet inte riktigt vad som är sant och vad som kanske "bara" är ditt och därför så mycket mer. Nord-Norge och tebladen. Underbart. Jag är full av beundran.

    SvaraRadera
  5. Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga.
    (Älskar hur du spinner tråden mellan genierna.)

    SvaraRadera