Goda barn! Det här är alfabetet ni har till hands: A T G C. Adenin. Tymin. Guanin. Cytosin. Nukleotiderna – molekyler av idel kompakta ringar av kväve och kol. Dessa utgör stegpinnarna i DNA:s spiraltrappa. Kom ihåg att det är som en text. Ordningen på adeninet, tyminet, guaninet och cytosinet i de båda stegstöttorna – det är det som är den genetiska informationen. Ordningen. Precis som ordningen på bokstäverna på en boksida gör att ni kan läsa sagorna. När DNA ska jobba – när cellen ska repareras eller kopieras - måste den bilda RNA, som är snarlikt den själv, för att sedan bilda proteiner. Det är proteinerna som gör jobbet. Men vänner! Ni sitter och nickar till! Det här är svårt men inte tråkigt. Eller så är det tvärt om. Lyssna noga, jag tar det igen: när DNA bildar RNA är det som att den kör ett kort avsnitt av sig själv, där en viss gen sitter, i en kopiator. Det kallas också transkription, precis som om man skriver av DNA till RNA. Sen förs RNA-kopian genom en ribosom, ett stort, stort molekylkomplex där nukleotidsekvensen (alltså ordningen på A T G C) översätts till rätt aminosyror – och aminosyrorna bygger protein, det kommer ni nog ihåg.
Äntligen suckar läraren, lägger ner kritan. På tavlan bakom henne finns inte lärobokens hisnande spiraler, inga permutationer av A T G C. Där står en kolumn med orden
alfabetet
text
informationen
bokstäverna
kopieras
sagorna
avsnitt
kopiator
transkription
skriver av
översätts
Hon ler triumferande eller utpumpat eller bådadera. Frågar sedan om det finns några frågor. Klassen sitter och flämtar, berövade luft och ljus. Då räcker Maria Louisa upp handen mitt i de andras uppgivenhet, säger:
Jag skulle vilja höra om den där gulliga gubben i spetsförkläde med bananflugorna.
Ett mycket hårt suddgummi träffar henne i nacken.
Fröken ler: Gregor Mendel i Brno. Kanske i morgon min skatt. I morgon. Hon tittar på klockan. Nu är det svenska. Eller ni får välja på svenska och biologi. Jag vill att ni skriver minst en A4 och använder orden här på tavlan.
(Utmaning: skriv om anlag)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Det här är svårt men inte tråkigt. Eller så är det tvärtom." Den flämtande klassen. Och så det fullständigt självklara enkla skitsvåra med DNA. Ja, för tusan!
SvaraRaderaSitter och flämtar jag också. För att jag inte förstår något och ändå känner mig väl till mods. Skriver du om Gregor Mendel i Brno i morgon?
SvaraRaderaEn bildad text. Passionen för det naturvetenskapliga i kombination med den mer vardagliga situationen i klassrummet.
SvaraRaderaEn lektion som heter duga. Hur gamla är de där ungarna egentligen, känns som att läraren sköt högt över huvudet på dem (på mig också). Gillar dina kunskapsspäckade texter.
SvaraRaderaIngen dålig lektion för både eleverna i texten och mig som läsare. Gillade slutet. Vill gärna höra om mannen i spetsförkläde och bananflugorna.
SvaraRadera(Tack för din kommentar på min text. Du har rätt...jag har försökt rätta till slutet en aning.)
vilken härlig idé att skriva, inte bara utifrån ett givet tema, utan ifrån ett gäng förutbestämda ord! det skulle vara kul en dag på skrivpuff!
SvaraRaderaväldigt nyfiken på om du kunde så mycket om DNA eller skrev allt efter att ha läst på på wikipedia?