Finns och får finnas

Allt tidigare vaknar hon. Dessutom stiger hon upp. Det är datorn som drar nu, hennes dammiga lilla laptop. De senaste åren är det mest på telefonen hon haft sin digitala närvaro. Quizkampen, Facebook, e-böckerna och mycket annat – allt finns ju där, och googla kan man göra var och när som helst. En dator som flyttat in och blivit en del av henne själv.

Hon slevar i sig fil och betraktar rådjuren, som makligt vandrar över gläntan nedanför köksfönstret. Det känns som ett glatt förebud. Så går hon till skrivbordet och öppnar locket på den magiska lådan.

Ja, magisk är den, för med molnlagring i kombination med ett okaraktäristiskt sinne för ordning när det gäller att spara filer finns allt där, hennes tre olika romanförsök och många fler mer planlösa infall. Det är de påbörjade romanerna hon intresserar sig för. Hittills hovrar hon bara över dem, skummar somt, läser annat; stryker något, antecknar en idé.

Idag slår det henne att bokidén som än så länge heter Böckerna har funnits med henne av och till i femton år och att Sälja dubbdäck till Afrika är nästan fem år gammal. Hon minns tiderna och platserna för deras tillkomst. Den idé hon tycker är yngst föddes och dog, i något annorlunda skepnad, för över trettio år sedan. Det är den som väcker henne på morgnarna nu.

Hon är i stum hänförelse över detta. ”Finns och får finnas” har varit ett hemligt motto för hennes skrivande i alla år av övning. En kanske meningslös fras som hos henne har gett återklang i hela kroppen, fastän hon knappt vetat vad den betytt. Med ens är det som om hon sått i alla dessa år och nu får skörda. Hon kommer säkert att lägga av efter ett tag den här gången också men säkert ändå återkomma och då finna att hon inte gått runt i cirklar, utan uppåt i en spiralrörelse. Visst skriver hon litet knaggligt än men något har hon också vunnit under åren av tystnad. Självförtroende, till exempel. Inför sig själv och den lilla datorn tycker hon i hemlighet att en del av hennes meningar är fina.

Hon skrattar till. Ser sig själv som åttioårig debutant, med någon av de här tre romanerna, skrockande ge rådet till en hågad författare:

– Molnlagring! Och håll ordning på filerna!

Och den hågade fattar inget. ”Moln”? ”Fil”?

(Utmaning: finns)