På Studentbokhandeln tar det stopp. Hon har köpt vackra papper att skriva inbjudan till festen på, hundrafemtio stycken och kuvert, det blir en struntsumma men det tjuter i kortläsaren. Köp medgives ej. Hon blir genuint förvånad.
– Men vad...?
Och öppnar plånboken, tar fram en tusenlapp:
– Just ja, jag köpte ju en bil igår!
Vänligt skratt bakom henne i kön.
Festen ska bli en liten enkel grej. Alla får bidra. Hon ska köpa kronärtskockshjärtan och salami och mozzarella och litet annat smått och gott som stomme i buffén. Men det är längre fram, om två och en halv vecka. Tur att hon tog ut fondpengarna i kontanter - nu ska hon passa på att köpa kläder medan hon är i Uppsala, där hon vet var butikerna ligger som är efter hennes smak.
Tillfredsställd och hungrig och med tre kassar tar hon sig tillbaka till Dragarbrunnsgatan och den nyinköpta bilen. På väg hem mot Stockholm går hon igenom sina möjligheter att få ut reda pengar. Hon förbannar det faktum att hon inte är som folk är mest och har en massa krediter överallt. Hon har 5000 på OnOff och 10000 på OK. Det är allt. Det är en så onödig situation att hamna i, detta. Det är ju bara för stunden hon har litet utgifter, de kommer att betala sig tusenfalt när hon sjösatt alla sina projekt.
Banklån? Hur skulle hon lägga upp argumentationen? Hon
1. har sagt upp sig.
2. vill bli sin egen.
3. vill göra en massa bra saker som gagnar människor.
4. ska bland annat starta en affär.
Om hon lägger upp det så, rakt och ärligt, måste hon väl få lån? Även om hon inte har erfarenhet av eget företagande, syns det väl vilken driftig person hon är?
Jordgubbar. Jordgubbar måste hon ha på festen, fast den infaller i september. Det går nu för tiden. Importerade. Kanske inte så smakrika, men vackra! Allt ska vara vackert på festen. Hon parkerar på en lastplats och går in på Sidencarlsson och köper fyrtio meter tyg. Drygt 6000. Det kommer att betala sig längre fram...
Den 13 september infaller. Dagen för festen. Ljuset har slocknat. Hon ligger i sin svettiga säng. Har inte tagit sig upp på tre dagar. Det är så tomt omkring henne men det ringer ideligen i telefonen och på dörren. Varor som beställts. Vänner som undrar. Hon öppnar inte. Om det blir en fest äger den rum långt, långt borta, i en värld där sådant är viktigt. Här, hos henne, är det mörkt.
(ett försök att ge en inblick i bipolär sjukdom)
(Utmaning: skriv om ekonomiskt lättsinne)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra! Lätt att känna igen sig i delar av texten, med eller utan bipolär sjukdom.
SvaraRaderaSom sagt hög igenkänning...
SvaraRaderaSvårt ämne. Jag tänkte också först skriva om något liknande. Om att shoppa för att fylla livet med något, ungefär, men hittade ingen bra ingång.
SvaraRaderaDu har lyckats bra, tycker jag. I en beskrivning av en sån karaktär är det nog lätt att hamna i en stereotyp.
Fladdrandet hit och dit gör att det känns trovärdigt.
SvaraRaderaMörkt och jobbigt att läsa. Instämmer i att det känns mycket trovärdigt.
SvaraRaderaBra och svart text fartblind är det lätt att bli.
SvaraRaderaJag tycker också det var trovärdigt och utan att veta, så undrar jag om det inte är typiskt för sjukdomen att hon går ner i depressionen strax innan hon når sitt mål.
SvaraRaderaBetr gårdagens erbjudande: Om jag börjar på romanen som du så gentilt erbjöd mig, så får jag nog aldrig tid att titta in här - och det vore ju en stor förlust. Tack för att du läser och kommenterar hos mig. Det värmer, utvecklar och inspirerar.
Hua, vilken situation.
SvaraRaderaEtt suveränt första stycke som fångar in. Bra skrivet som vanligt, snyggt flyt. Känns trovärdigt (men hur vet man?).
SvaraRadera(Tack för ditt tyckande, ger dig rätt, var tveksam till att lämna in... lika glad som jag blir över beröm blir jag ibland när du ser och försöker rätta till det jag inte själv är nöjd med. Kändes banalt, får se vad jag kommer på.)
Kastet blev tvärt - fast det illustrerar ju i och för sig hur det är att vara bipolär.
SvaraRaderaIntensiv text, väldig driven, det var lätt att sugas med.
Jätte jättebra beskrivet!
SvaraRaderaJÄttebra och håller med Marie och HannaT.
SvaraRaderaDenna gång håller jag fullständigt med HannaT!
SvaraRadera:) So you should.
SvaraRaderaDet här var vackert, så det gjorde ont, det tvära kasten var som slag i magen mörkret gör ont även i ljuset. som alltid skriver du bara bäst!! Ska nu beställa din bok :)
SvaraRaderaOh, marmoria, jag visste inte att du hade gett ut en bok. :D :D :D
SvaraRaderaGick in för att skriva ett tack (igen) för att du puffar mig. Ditt tyckande är så viktigt. Jag känner i hela mig att du kan något och är ofta stolt bara över att känna det, att veta att du kan... att jag ser din kvalitet.
Och nu malix ord. Läser där om din bok. Ska köpa genast!!!! Och vara så "inihelsike" stolt över att du skriver till mig ibland.
Grattis, grattis, grattis!!!! Jag är så glad för din skull. Så glad så du anar inte.
(Hoppas det inte är framfusigt att berömma dig så.)