Håglöst betraktar hon sin kropp i spegeln. Den är plufsig, inte värd avsmak. Den har ingenting med henne att göra.
Hon kniper ett tag om magens sladder. Mer än en handfull underhudsfett. Ett krisskrossmönster av små snitt i bukens hud, som hos en medlem av någon hemlig, avlägsen stam, löper runt hela magen. Det är sedan länge läkt. Fina små ärr. Hon hade en bra kniv.
Hon kan inte ha mått så bra. Som hon minns det, hade hon på allvar trott att fettet skulle sippra ut. Men det hade bara gjort ont och hon hade av misstag blodat ner sin vita matta. Nu kan hon inte bada på Åkeshovsbadet längre eller gå på gym. Mattan gick inte att rädda.
Hon mår inte så bra nu heller. Men hon tänker inte göra illa sig själv igen. Hon ska hälla upp torrostade jordnötter i en skål och hämta en öl ur kylskåpet. Hon ska försöka mätta den lilla som sitter där, innanför bukens rundning, och bara vill ha mer.
(Utmaning: skriv om ett ärr)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bara så sorgligt, det känns att det gör ont
SvaraRaderadet var väldigt bra skrivet, känner hur ont det gör.
SvaraRaderahej du underbara skribent. hur mycket underbara livsnödvändigt djäval sanningar blev det här trösta den lilla i sig, så jätte bra skrivet allt i hopa. När min son gick i tvåan var han mobbad du vet barn med de olika bokstäverna, råkar ibland illa ut, i allafall så satt han i sitt rum var ledsen när jag kom in. Med tårar i ansiktet och hela munnen full med choklad. Fan trodde inte det skulle göra ont ännu men så vart det. I alla fall idag äter han inte sorgen utan pratar
SvaraRaderaAjajaj, det smärtar imig. Det är så tråkigt, så hemskt att det finns de som mår så här. Du fångar det onda väldigt bra. /Betty
SvaraRaderaJättebra fångat, och så j-a sorgligt att det skall finnas människor som mår så här.
SvaraRaderaJag fick en klump i halsen.
SvaraRaderaTack för din kommentar förresten. Jag håller med, den sista meningen är helt överflödig.
"Fina små ärr. Hon hade en bra kniv." Jag fångas nog inte så mycket av sorgen som andra, jag tycker att det är nåt suggestivt med den, med stamtillhörigheten, med att skada sej själv. Jag tycker att den är vacker. Men jag är väl lite vrickad.
SvaraRaderaSå vanligt det är att borra ner huvudet och fördjupa sig istället för att ta sig upp. En mänsklig felprogrammering.
SvaraRaderaGripande skrivet. Man känner smärtan.
SvaraRadera