När du kommer hem

Du kommer hem och redan tystnar tystnar vrålet av min milda längtan. Du anländer här och redan studsar fnittret av mitt rena hopp. Du tittar upp när du har remmat av dig skorna och det är verkligen du. Du har problem med rosetterna som ett barn.

Du följer lekfullt konturen av min ryggrad med din vänstra hand. Vi tittar en stund på varandra, blyga. Jag säger:

– Du!

Och det här ska vara för hela livet. Vi har kontrakt.

Dina läppar som jag aldrig mints dem. Dina händer nu om mina biceps. Bakom dig, i dörröppningen, har ett par väskor stockat sig. Om man får ta 46 kilo måste man ta 46 kilo, hävdar du.

– Kom in! säger jag men jag vill säga ”gå”.

Det här räcker. Nu har vi övat. Vi kan ta det en liten bit längre varje dag, tills väskorna är helt inne och vi törs stänga dörren bakom oss utan att fatta eld.

(Utmaning: redan)