Jasper

Hans namn är Jasper och han är strimmigare än en leopard och fläckigare än en tiger. Jag får inte mata honom, för han ska lära sig var han hör hemma i världen. Han hör hemma på andra sidan skogen, hos Arnold, men förut, när Arnold hade den här lägenheten, hörde Jasper hemma här. Det är något med flytten som Jasper inte har förstått. Flera gånger i veckan kommer han hit. Han är så söt, Jasper. Jag matar honom fastän jag inte får. Men Arnold blir inte sur för när Arnold kommer har Jasper redan hunnit äta upp.

Han är så söt, Arnold. Han kommer på sin mountainbike över skogen – det är åtta kilometer fågelvägen – med en fastsurrad kattbur därbak. Det första man ser är en glad boll som studsar. Det är Arnolds dreadlocks, som är samlade till ett bo mitt på huvudet. Sen ser man själva Arnold när han kommer upp ur sänkan.

Arnold kommer och hämtar Jasper. Varje gång Jasper har smitit kommer Arnold. Arnold har ingen bil och bussarna går inte mellan våra bostadsområden. Arnold får mycket motion. En gång ramlade han i en gammal kolbotten. Cykeln blev skev. Det är farligt i Bergslagen.

Arnold har mjuka ögon, smala fingrar och spetsiga små tänder. Det är klart att jag matar Jasper.

(Utmaning: Bildutmaning idag. Bildkälla: http://www.flickr.com/photos/risager/10866760325/sizes/z/in/photostream/)