– En
gång var jag ung och volontär och åkte till skolor och bönhus och
pratade och sjöng om freden, rättvisan och miljön.
– Och
vad minns du av den tiden?
– Sångerna
förstås, och prestationsångesten, och konflikterna i gruppen. Vi
hade en folkabuss med en regnbåge målad på. I Åre var det
fyrtiotvå grader kallt och eberspaechern fungerade inte.
– Konflikter
och fred? Hur gick det ihop?
– Allt
beror på vad man gör av sina konflikter.
Det
tänker hon nu. Då var de en sorts skam, konflikterna. Men de
ignorerade dem i alla fall inte.
– Och
vi hade ett bärarlag, fortsätter hon med mer energi.
– Vad
är ett bärarlag?
– Främst
var det en ekonomisk grej. De var ett tjugotal människor som stod
för vår lilla volontärersättning. Men tack vare konflikterna fick
de också bära oss på andra sätt. Vi gick till dem med våra
problem.
Hon
minns Åke och Gudrun, som hon fick sova hos ett par lediga dagar och
frossa bland deras bokhyllor. Margareta, som ryckte in med
konsensusövningar när motsättningarna var som störst. Peter, som
pekade med hela handen och hjälpte dem prioritera. De långa,
nattliga samtalen med Mats som renade källan till hennes idéer. När
hon märker att hon varit tyst en stund, tittar hon upp och säger
lamt:
– Det
var kul.
– Att
gå till dem med era problem?
– Ja,
på sätt och vis. Och när vi slutade hade vi en helg tillsammans,
bärarlaget och vi, med sång och drama och diskussioner, där vi
redovisade vad vi gjort och vad vi kommit fram till, så att de
skulle kunna sända ut nästa kull.
– Att
de orkade!
– Det
sa vi också men de sa att de fick minst lika mycket som de gav.
– Tror
du på det?
– Efter
att ha varit med i ett par bärarlag själv, tror jag på det. Tänk
dig kraften hos ett gäng tjugoåringar som gör något de brinner
för! Att få vara delaktig i den.
– Egentligen
skulle man väl kunna använda idén med bärarlag till mycket... Ett
ungt par som blir med barn, en konstnär som behöver pengar och
bollplank, ett nystartat företag...
– Vi
kan alla vara bärarlag för varandra.
– Vad
lärde du dig själv av det där projektet för länge sen?
– Att
eberspaecher är ett otyg.
(Utmaning:
bär)
Bärarlag är bra att ha. Vi hade ett när Ansgar dog. Och jag tror nog att det ger lika mycket som det tar efter att ha burit ibland.
SvaraRaderaHag tror att lärdomarna handlade om mycket mer än
SvaraRaderaom eberspaechern.
JAG...
SvaraRaderaJättebra text! Slutrepliken är fantastisk! Du är suverän att hitta den rätta "knorren" på dina texter. Bärarlagstanken tycker jag verkar suverän och att vara "ansluten" till ett bärarlag skulle säkert vara till stor nytta i många sammanhang. Jag hoppas den finns i verkligheten.
SvaraRaderaAlltså bra text, som man njuter av och en text, som inspirerar.
Vi kan nog behöva bärarlag både lite här och där. Bra knorr också.
SvaraRaderaHar haft en trasig ebersprecher på resa i Norge.
SvaraRaderaDet överskuggar allt...
bra