Drift

Soffan som är nedsutten och klädd i storblommig, solkig kretong hittades i en container och bars till kollektivet en stilla natt av alla fyra medlemmarna. Nu halvligger Svante i den med datorn i famnen och en påse ostbågar bekvämt placerad på golvet. Jonatan kommer in, flämtande och blöt.

– Sprungit långt? frågar Svante men han vänder inte blicken från datorn.

– Nån dryg mil, pustar Jonatan. Och så litet intervallträning i Blekholmsbackarna på det...

– Vad driver dig? stöter Svante fram och nu är hans uppmärksamhet fokuserad på kamraten.

Jonatan ser förvånad ut.

– Det har jag ju sagt! Jag ska springa Lidingöloppet!

Svante smackar irriterat.

– Det är knappast någon djupare motivation. Om jag ställer frågan såhär, då: varför ska du springa Lidingöloppet?

– För att det är kul... För att det är en prestation... För att komma igång... Äsch. jag vet inte. Jag tror att motivation är en efterhandskonstruktion.

Jonatan börjar jogga på stället.

– Det är för att du är en snurrig humanist som kokat huvudet i för mycket kultur. Drifterna är biologiska.

– Tror du på Freud? På libido? Att allt är sex? frågar Jonatan medan han börjar göra diskreta åkarbrasor.

Han har slutat flåsa nu.

– Tills jag såg dig börja träna skulle jag ha sagt att det handlar om att söka njutning och undvika lidande. Du omkullkastar den ganska solida teorin, säger Svante och tar en näve ostbågar.

– Jag går inte på de där enkla modellerna. Visst, rent biologiskt är vi här enbart för att föra våra gener vidare men nu har vi ju blivit de här komplexa varelserna med massor av olika drifter: makt och status och kärlek och...

– Och du menar att inte allt det där är sex, om man renodlar?

– Ja, det menar jag.

Nu har han börjat darra.

– Du, säger han. Jag måste gå och duscha.

– OK. Och varför vill du det? frågar Svante och kniper med ena ögat.

– Söka njutning, undvika lidande, svarar Jonatan dovt.

(Utmaning: skriv om motivation)