Renunciare

Renunciare. Avstå. I början var det svårt men då engagerade hon sig mycket i att undersöka det svåra, känslorna som var inblandade. ”Jag släpper taget om girighet, jag släpper taget om nostalgi.” Man har i alla fall en livstid på sig. Hon började för sent men en livstid är det lika väl.

Nu vet hon inte hur det har gått till men det är enkelt. Just att avstå är enkelt. Renunciare. Det har inte längre med det materiella att göra, utan med en glänta i bröstkorgen, lätthet och rymd. Plånboken oanvänd i jackfickan flera dagar i följd. Ett sug som har lagt sig, ett sug som hon inte hade vetat att hon hade. Berusande tomhet. Nej, tvärtom:

I en civilisation som är uppbyggd på kommers går hon omkring som en av de få som inte är beroende av drogen konsumtion. Hennes största fröjd är tanken: ”jag behöver inte”. En fröjd, en glädje, en salighet. Renunciare.

Och kläder efter klimat.
Och varje dag mat på bordet.
Och varje natt skön sömn i en behaglig bädd.
Ingen behöver mer.
Ingen är värd mindre.

Renunciare. Världen är värd det.

(Utmaning: skriv om att avstå)