Doris Tilding, sömmerska

Kriget är långt borta. De har flyttat till Gävle. En trång tvåa och knappt med mat på bordet. Hon sparar och gnetar och en dag har hon råd med skylten. ”Doris Tilding, sömmerska.” Inget märkvärdigt, den ska bara sitta i fönstret. Tre gånger den dagen går hon ut och tittar. Men herr Tilding kommer hem och förbjuder den. Ger inga skäl, säger bara att den ska bort. Den har kostat tio och nittio och hon har absolut ingen användning för den. Om inte... Jo. Hon låter skylten vara uppe när han inte är hemma. Det är ett vågspel men hon gör det. Ett vågspel hela tillvaron, hon måste ge livsrum åt sig och dottern, som tre år gammal redan har lärt sig att det som inte passar när pappa är hemma, kanske går för sig när han är borta. Så ska det vara – en livets pakt mellan modern och barnet. Hon tvingas till ett rikt inre liv.

Kunder har hon men de är ännu inte många. Vardagsrummet är provrum och hon syr i sovrummet. Tillskärning är hennes största styrka. Hon har blick för linjer och är noggrann och snabb. En arkitekt, en konstnär med tyger som material. Och flickan är snäll. Sitter i ett hörn och leker. Utom den dag hon får vinterkräksjuka samtidigt som Doris ska sy Greta Heimers brudklänning med pärlbroderier och allt. Herr Tilding slutar tidigt den dagen.
– Du... Kan du sköta lillan litet? Den här ska vara färdig i morgon bitti.
– Det skulle du ha tänkt på tidigare.
– Jag visste inte att tösen skulle bli sjuk!
Han går fram till henne, tar sidenet ur hennes händer och vrider och vänder på det. Sen går han in i badrummet, stannar länge, går ut i köket och häller upp en kall pilsner, tar med den till vardagsrumssoffan. Han slår på radion, tar en försiktig klunk av ölet. Hon har räddat klänningen upp på en hylla innan hon börjat torka den hulkande flickan om munnen men fortfarande står hon anspänd, i trotsig förväntan. Herr Tilding har slutit ögonen, lyssnar på Mahler. Efter flera minuter slår han upp ögonen igen, säger:
– Jag betvivlar att du hinner göra den där färdig, jag. Som egen företagare borde du lära dig att organisera arbetet bättre.

Hon hann färdigt. Satt uppe till halv sex. När hon långt senare skilde sig slog det henne att han sa ”mitt” om allt utom om symaskinen. Om den sa han ”våran”.

(Utmaning: skriv om att vara skeptisk)