Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

fredag 3 juli 2009

Utmaning 184 - Tor Tytting och jag

Senaste gången jag skulle gifta mig, var det med en karl. Mitt namn, Tina Andersson, lät inte tillräckligt storvulet för den grandiosa framtid jag stakat ut för mig, så jag skulle gifta mig med Tor Tytting. Tor Tytting hade ett milt väsen och högt hattnummer, påminde en aning om E.T. Det har jag insett i efterhand.

Det var Tor Tytting som lärde mig att akta mig för dem med milt väsen. De med milt väsen tar gärna offerrollen. Man tror att de sitter och bara är milda när de i själva verket även är kränkta. Är man burdus, som jag, tilldelas man gärna skurkrollen. Oförtjänt. Av de milda.

Tor Tytting gjorde mig alltmer nervös. Vi kunde ha varit på en tillställning och jag kunde ha sagt något frejdigt och rättframt om de tjockskalliga - det här tar jag bara som ett exempel - och så kunde han på hemvägen, efter en lång tystnad, med mild stämma proklamera att han var kränkt. Han kände sig utpekad. Kunde han säga. Med mera sådant. Mycket mera sådant.

Till slut visste jag inte hur jag skulle bete mig för att inte kränka Tor Tytting. Jag var som en yster ponny som fått hagen pepprad med landminor. Jag blev obekväm och beskedlig. Då var inte det heller bra. Då fick jag höra av Tor Tytting att han hade börjat älska mig för att jag var yster. Hur kan man vara yster, om man hela tiden ska fundera på var man ska sätta ner hovarna?

Vi kränkte varandra, Tor Tytting och jag. Han kränkte mig genom att bli kränkt. Det är sant. För i och med att han blev kränkt, såg han inte min kärlek. Min ystra, burdusa, rättframma kärlek som så hett åtrådde hans milda väsen.

Jag blev inte gift. Inte Tor Tytting heller, vad jag vet. Någon storståtlig framtid står jag inte längre efter. Om jag ska ha någon framtid, ska det duga att skriva under den med mitt eget namn. Men ännu många år efter att vi enats om att gå åt olika håll, Tor Tytting och jag, kan han komma till mig i drömmen och lägga sig vid min sida. I drömmen vet jag hur man är mild mot de milda.

(Utmaning: Ett flertydigt ord att skriva om: GIFT)

4 kommentarer:

  1. Den här texten träffade mig av någon anledning mitt i solar plexus. Meningen med landminorna fick mig att flina tyst (grabben ligger fortfarande och sover).

    SvaraRadera
  2. Bra beskrivet, det verkade vara ett väldigt komplicerat förhållande.

    SvaraRadera
  3. Jag har träffat en Tytting, dock ingen Tor. Milt väsen och högt hattnummer älskade jag. Slutmeningen likaså. Däremellan tappade jag understundom koncentrationen. Lite långrandigt, det brukar du inte vara.

    SvaraRadera
  4. Hej Mamoria!
    Härligt att du också är i skrivande! Jag är glad att du aldrig gifte dig med Tytting, för jag tror inte din kärlek kan vara kränkande. Du känns mer som den ystra ponnyn! Så gallopera vidare bara!

    SvaraRadera