Läsa tidskrifter

Jag läser aldrig tidskrifter. De få jag äger hopar sig i fula högar på mina låga bord. Den äldsta jag har kvar är ”Dossiers d'Archéologie” från juni 2000. Jätteintressant. Oöppnad. Rörd bara av damm.

Hur läser man tidskrifter? Ska man läsa dem i ett svep, som en morgontidning? Men där står ju så mycket som man vill smälta. Ska man läsa någon artikel nu, någon då? Men hur ska man komma ihåg att man har börjat på just den tidskriften? Hur veta hur långt man kommit? Ska man ha bokmärken?

Jag köper ibland tidskrifter men jag har blivit bättre på att låta bli. Jag har börjat lära mig att de inte kommer att bli lästa. Den sista som hängde sig kvar var ”Situation Stockholm”. Jag köpte med automatik, utan att titta på dem, det kunde bli samma nummer två gånger om men det gjorde inget, för jag läste dem ju aldrig.

Sen lärde jag mig säga till försäljarna att jag inte läser tidskrifter. Men det blev så tomt att inte ha någon materiell interaktion med dem längre. Då kom jag på att jag kunde införa en liten donation. Inte mycket – en tia eller en tjuga. De blir jätteglada, jag blir nöjd och så slipper jag ha ytterligare en dammig tidskrift hemma.

Nu ska jag damma av ”Dossiers d'Archéologie” och läsa litet i den. Jag har klippt en remsa på längden ur Dagens Nyheter som jag ska ha som bokmärke. Om den sticker ut i varsin ände vet jag nog var jag är.

Det kan inte hjälpas: jag känner mig väldigt förfinad när jag läser tidskrifter. Jag ligger inte som en fågelskit i soffan som när jag läser allt annat, utan sitter upp i fåtöljen. Knäna ihop. Det är så vuxet att det känns som om jag spelar teater. En halv artikel, sen orkar jag inte mer.

fotnot: ”Situation Stockholm” är de hemlösas tidning i Stockholm. ”Dossiers d'Archéologie” är en fransk populärarkeologisk tidskrift.

(Utmaning: skriv om att donera)