Hedonist Tours

Längst bak i vår ombyggda stadsbuss, bortanför slafarna, har vi en liten kajuta. Där drar vi en spader när bussen står still. Jag sitter i min prinsessklänning, som jag nästan alltid har på mig när jag kör. Vi är fyra förare på resan. Det ger gott om tid att tvätta klänningen mellan passen. I allmänhet kör vi en dag var. Det är inga tunga pass. Rasterna är många och långa med te och smörgås i gräset, eller en rundvandring på ett gammalt hospital, ibland en konsert vi kan råka på. ”Hedonist Tours” har Malena målat på bussidan. Vårt slags hedonism måste erkännas vara en smula originell. Mest består den i att spela kort dygnets alla timmar. Inte bara kille, som man skulle kunna tro. Idag spelar vi ”en lång”. Josabet stämmer upp sista versen i Fransiscus solsång. Alla älskar att sjunga, utom jag. Malena tar tersen och Kalle lägger på en överstämma:

Tack Gud för syster Död som tar
allt levande i sitt förvar
Hon för oss i sin tysta vagn
en afton hem från mödans mark
Tack för alla dina under...

Det är vackert men jag ägnar mig åt att omgruppera mina jokrar. Jag tror att det bara är jag som har räknat ut att när Josabet börjar sjunga om döden, är hon på väg att gå ut. Min anspänning behåller jag för mig själv. Kalles tur, Malenas och så min. Jag drar det enda rätta, en spadersjua. Sprider mina triss och min stege som solfjädrar framför mig med inåtvänd triumf. Rättar till tiaran och för lugnt in siffrorna i protokollet. Vi älskar vårt kortspel för att det fryser nuet och kräver allt, utan att det märks.

(Utmaning: skriv om ett fordon)