Vi var ensamma tillsammans ett nyår och vi hade bestämt oss för att göra Chicken Buriyani. Vi hade mitt solblekta ex av Indra Jayasekeras A Taste of Sri Lanka. och skummade receptet. Inga konstigheter, förutom att vi skulle äta kyckling igen. Jag såg för mig tevebilderna av hur kycklingarna fördes till slakt. Ayoo!
Vid den här tiden lagade jag mycket mat. Jag tänkte inte på att det var enkel mat. Det mesta av mina kulinariska framgångar baserade sig på tricket att dra upp plattan på sex, sen sänka till noll eller möjligen ett och låta eftervärmen göra sitt.
Chicken Buriyani är det enda man äter som ensamrätt i Sri Lanka. Annars ska det vara flera curries vid varje mål. Vi tänkte att det skulle bli jämförelsevis lätt att laga Chicken Buriyani.
Det vattnades i munnarna på oss. På tre respektive två år hade vi inte fått Chicken Buriyani. Vi stånkade och vi rev och vi mixade och vi väntade, och vi torkade av marinaden, spädde den och lät den ”simmer away for a few minutes”
Vi gjorde allt according to the book och vi svettades ner i buriyanin, i boken, fast det var midvinter och Sverige.
Vi hade tänkt äta vid niotiden. Vid midnatt gjorde vi en paus, öppnade en flaska cava och lyssnade till Kulles överdramatiska ”Ring, klocka, ring” genom balkongdörren. Vi var sentimentala just då, jag kanske för att jag gnuggat chili i ögat. Sen kastade vi oss in i receptslaveriet igen.
Det blev god mat. Det blev en snäll Buriyani. En sorts Buriyani vi aldrig smakat förut. En Buriyani som bara nästan var en Buriyani. Vi räknade timmarna. Fyra timmar effektiv tid för en halvmesyr.
Brickan med cavan glömde jag ute på balkongen ända till våren. Då hade den etsat ett outplånligt märke i betongen.
Jag ska aldrig mer göra Chicken Buriyani. Om inte, förstås, jag får en lektion av en muslimsk kvinna i hennes eget kök. Hon som skrivit A Taste of Sri Lanka heter Jayasekera i efternamn. Singales. Varför ska hon ge sig in på det hon inte behärskar?
Det var första gången jag följde ett recept.
(Utmaning: skriv om en komplicerad maträtt)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
haha underbart. Ja recept skummar man bara.
SvaraRaderaHa, ha vilken kvinna.
SvaraRaderaIntressant läsning. Gillar som man säger på facebook.
SvaraRaderaMatlagning och recept är inte det lättaste att ta itu med....
SvaraRaderaIntressant och mysig text :)
Lät svettigt puh! Men blev ändå nyfiken på rätten.
SvaraRaderaJa varför ge sig in på det man inte behärskar!
SvaraRadera