– Gerda
är lallig.
– Jag
älskar Gerda.
– Du
älskar Gerda, Gud älskar Gerda men Gerda är lallig. Vi har ingen
kontroll över henne.
– Du
vet att hon inte önskar någon något ont.
– Du
vet att hon har kommit i grossess! Och att det är ett under att det
inte skett förr! Med någon dräng eller statare eller annat drägg.
– Drängar
och statare är hederliga arbetare...
– Men
du låter henne pippa
med dem!
– Adolf!!
– Och
nu är hon i grossess, själv ett barn...
– Gerda
är modiga tjugotvå!
– Du
vet vad jag menar. Hon är inte tillräknelig.
– Men
så snäll.
– Så
snäll att hon lägger upp sig för allt som går i byxor...
– Adolf!!
– Nu
får hon resa bort. Barnet ska ut på socknen. Det kan ordnas. Och så
fort hon har fött ska flickan på anstalt...
– Du...
Du dödar henne!
– Hon
ska på anstalt för lösaktighet. Lagen gäller rika såväl som
fattiga. Vi kan inte ha henne här, kopulerande i varje dikesren.
– Om
hon vore mindre enfaldig...
– Skulle
hon inte hålla på såhär öppet!
– Och
inte hamna på hospital!
– Det
är givet!
(Utmaning:
skriv om att bryta normer)
Funderar över ordet lallig. För övrigt en skrämmande påminnelse om hur det var en gång.
SvaraRaderaEn skrämmande påminnelse som sagt. Men frågan är hur mycket man har att säga till om nu...
SvaraRadera