Den som dömde dig

Den som dömde dig fanns inte i rättssalen.

Vi minns inte ditt ansikte, för på alla bilder bar du flätan, din karaktäristiska Margaretafläta, osannolikt prydlig. Inte ett hårstrå tittade ut. Du stod bland de orangea fanorna och du segrade för en tid. Flätan som ett kyskhetsbälte och vi drev gäck med dig litet.

Några år gick och du stod plötsligt inför rätta, anklagad för korruption. Vi tänkte väl ”ingen rök utan eld” och märkte inte så noga hur summarisk rättegången var, hörde inte rapporterna om tortyr. Ditt land är ju så rörigt politiskt. Vem håller reda på det? Din frisyr som en militärhjälm.

Du fick sju år. Den som dömde dig fanns inte i rättssalen. Du sitter inte i en mörk fängelsehåla, utan modernt och rätlinjigt. Lyset är på dygnet runt. Dygnet runt kameraövervakas du och filmas. Två gånger om dagen ser linsen dig lösa upp och fläta om din fläta. Dina fingrar spindelflinka. Flätan – en gloria?

Vi såg aldrig ditt ansikte. Du blev genast identifierad med din speciella frisyr. I höst är det val igen. Den som dömde dig fanns inte i rättssalen.

(Utmaning: skriv om att fläta)