Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

tisdag 4 december 2012

Utkastad

Efter domen och påföljden kom ett liv utan ro. Han kunde inte försonas med vad han gjort. Men när han tog sitt onda samvete till den violsöta flickan blev han djupt förtörnad över att hon inte ville se honom. Modern kom ut på trappan och bad honom gå.
Men jag bär med mig mitt samvete, sa han. Det är ont och jag måste få lätta det.
Här har du redan slängt skam. Betunga henne inte med samvete också, sa modern och gick in och stängde dörren.

Det var morgon. Det var kallt. Han gick till brunnen mitt på gården och som seden tillät tog han en skopa vatten utan att fråga. Han blev stående och smuttade på vattnet. För varje liten klunk blev det allt strävare, ty nu förstod han att hans gärning hade gjort att han kastats ut ur paradiset, en gång och slutgiltigt, och att hans samvete som gjorde så ont och som skulle fortsätta tära honom i all tid var små eldtungor från helvetet.

Skopan lade han i ett ämbar av trä som stod på brunnskanten och han beredde sig att gå. Då kom över gården den violsöta flickan. Med sig hade hon telningen som nog var frukten av hans dåraktiga brott.
Min mor förlåter er, sa den lille och gick fram och sträckte honom sin hand.
Hans ögon dränktes.
Är det sant? sa han vänd mot henne och hon nickade.

Han ville hoppa. Han ville jubla. Han ville kyssa henne av lättnad. Men hon tecknade ett märke i hans panna och gick sedan allvarligt tillbaka dit där hon kom ifrån med pojken hand i hand. Själv stod han kvar. Inget fick han säga. Inget fick han göra för att gottgöra. Vad hade han trott? Att de skulle leva lyckliga tillsammans? Att han skulle få gömma sig i ett intensivt samtal med henne, där allt förklarades och reddes ut? Gömma sig, glömma sig. Vinna henne, finna sig själv. Nej. Han kände sig ännu en gång utkastad men i himlen denna gång. Den tomhet han kände hade han fått bara av nåd. En evighet stod framför honom där han måste hylla henne som givit honom detta stumma hjärta, denna frostiga håg. Bedrövad gick han ut och tryckte igen porten bakom sig.

(Utmaning: skriv om samvete)

3 kommentarer:

  1. Det är svårt det där. Vad betyder ett samvete? Verkar mest ställa till det ibland.

    SvaraRadera
  2. Svar: Ett fint hemgjort ljus som jag har fått av min vän Maria.

    SvaraRadera
  3. Komplicerat. "Gillar" att det sträva brunnsvattnet.

    SvaraRadera