Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

torsdag 6 december 2012

Karma

Jag var en daggmask då och du en liten stare. Jag. Din mat. Som du slök och trodde du var färdig med, fastän du inte ens hunnit bajsa ut mig än. Du flög iväg, lagom mätt och trind, och var så nöjd, så nöjd. Men vår relation har fortsatt sen, i kalpa efter kalpa. Ibland är du den som äter, en annan gång är det jag. Ett evigt tuggande, dristar jag mig till att säga, för det är nästan oändligt. Kanske vi lär oss att uppskatta – i båda bemärkelserna – hur viktigt förhållandet är till vår föda. Hur det pågår långt efter att tarmarna gjort sitt och hur det är ett drama större än vår verklighet. Att leva är att vara dömd till att äta det levande.

(Utmaning: skriv om att vara färdig)

6 kommentarer:

  1. Roligt perspektiv att följa med masken in i staren och vidare i det oändliga kretsloppet. Här kan hända precis vad som helst - och gör det också.

    SvaraRadera
  2. Härlig vinkel, men vegetarianerna då, fast morötter kanske också lever, äsch jag vet så lite, bra i vilket fall.

    SvaraRadera
  3. Haha! Brutalt och intressant. En sådan där text där man känner hur perspektiven växlar medan man läser. Som att när man börjar är på ett tåg på väg till Norrland och så slutar man i Södertälje.

    SvaraRadera
  4. Oooootroligt bra! Vilken härlig synvinkel på detta :-)

    SvaraRadera
  5. Ang. kommentar hos mig. Tack Maria men det skulle bli en tjatig bok tänker jag.

    SvaraRadera