Middagsmöte

Du slukar medan jag sakta smälter de stekta fänkålsskivorna mot gommen. Om du bara vore... vad ska man säga.... mer sensuell. Ja, sensuell. Jag har alltid tagit för givet att du är sådan i sängen som du är i maten. Frisk aptit, ingen känsla.

– Ska du ha mer? frågar du men du har redan skeden i karotten, samlar upp de bitar som är kvar till dig själv..

Du undrar ibland varför vi inte tar vår vänskap längre. Jag säger som det är, att jag inte känner någon attraktion. Hårt? Sant. Du är snygg på ett stålbent sätt och dina kindknotor är som huggna ut ur sten. Mig är du uppmärksam på just för att jag inte låtit oss gå över gränsen. Så tror jag i alla fall. Jag skiter i ditt erotiska liv men inte du i mitt. Du lurpassar, lägger ihop ett och ett, korsförhör. Ändå vet du inte att jag har en oas på Slave Island med den som du föraktar och skrattar åt – Anil, som biter med mjuk tandrad och som efter ljuvt och långsamt kartläggande kan varenda por på min kropp.

– Knappt litterat! är din dom, för att Anil inte kan engelska.

Skålarna är nu tomma, din tallrik likaså. Du sitter och tittar på mig när jag fortsätter äta, högerfoten stampar lätt och rastlöst.

– Hem till mig? säger du rutinmässigt med ett slirigt grin.

Jag ler tillbaka. Detta är vårt spel.

– Nej, jag ska jobba ett par timmar till. Tack för maten.

(Utmaning: skriv om aptit)