”Jag ritar här en cirkel i sanden och frågar er, mina adepter, vad perfektion är.” Chitonen släpar litet när han ritar, gör delar av cirkeln lös i konturerna.
”Jag såg en kvinna gå ner till brunnen igår med sin kruka – hon var perfekt!” slungar Cratinus ur sig.
”Var hon en perfekt bärerska?” frågar läraren retsamt.
”Hon var skön,” svarar ynglingen.
”Så skön att ingen kunde vara skönare?”
”I alla fall ingen kvinna i Miletos. Det kan jag garantera.”
En annan yngling flikar in vad han vet att läraren kommer att svara:
”Perfektion mätt med Miletos mått är inte sann perfektion!”
Han får uppskattande blickar av läraren och fula grimaser från kamraterna men fortsätter:
”Sann perfektion uppnås bara i matematiken. Som alla vet är det perfekta talet sex...”
För en gångs skull avbryter läraren, åter retsam:
”En del säger tio!”
Han ritar ytterligare figurer på marken, som en minnesanteckning, medan han säger:
”Tala nu om för mig var perfektion kan uppnås!”
”Kan en människa, inte för sin skönhets skull, utan för sitt inre väsen...” börjar Kleon men läraren skakar på huvudet och gör ljud med läpparna, otålig nu.
”Går ni aldrig till stadion? Eller till hippodromen?” frågar han retoriskt. ”Bara inom idrotten kan man någon enstaka gång få se det perfekta, i ett tag, i en spurt, i ett slag, i ett kast. Ett försvinnande, aldrig återkommande ögonblick av fulländning – i skönhet, i kraft, i välavvägd kroppsanvändning. Där finns perfektion. Notera, ynglingar, att den aldrig, aldrig varar. Nu ska jag berätta för er legenden om perfekta tal.”
Han går tillbaka till skriverierna på marken och suddar ut dem, som han har för sed. Cirkeln blir också så gott som utplånad. Förstulet ritar Kleon en ny. Den blir inte perfekt men det ska vara en cirkel där, tycker han. Förstrött lyssnar han till lärarens långa utläggning om perfekta tal, hur man delar upp sex i mindre bitar, sex som är människans tal. Han kan inte överge sin tanke om att det kan finnas en inre perfektion i människan. Om den inte visar sig alltid, kanske den visar sig ibland?
(Utmaning: skriv om något perfekt)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Välformulerat och läsvärt. Väcker tankar och fångar åtminstone min uppmärksamhet. Gillar!
SvaraRaderaKanske visar den sig oftare än vad man tror och tycker!
SvaraRaderaEn sann lycka att få läsa dina texter som både lär mig och roar mig. Kan det bli mer perfekt?
SvaraRaderaVad duktig du är...
SvaraRaderaInre perfektion, en intressant introspektion som lämnar frågan om det går att uppnå något sådant? Tveksam...
SvaraRaderaAsså jag inte bara roas av dina texter i kosten utan får kunskaper och helt andra tankar som blir klokhetstankar ÅTer igen tack för en massa kunskaper och vackerheter.
SvaraRaderaRiktigt bra :)
SvaraRadera