När man har varit på kalas ska man absolut inte vänta för länge med att tacka för senast (i Sverige, åtminstone. ”Thank you for latest” klingar inte så väl) men heller inte göra det för tidigt, till exempel nästkommande dag. Då kan det nämligen uppfattas som att tillställningen inte var mer minnesvärd än att man kommer att glömma den snabbt. En halv vecka är en bra tumregel.
Var tillställningen ett födelsedagskalas är det tvärtom så att jubilaren ska höra av sig och tacka i rimlig tid – dock ej inom tre-fyra dagar – för eventuella gåvor han/hon fått och för att han firats i största allmänhet. Detsamma gäller förstås bröllop.
Själv tycker jag att det är krångligt med etikett. Eller rättare, jag har en egen etikett som är bakvänd (tänk ”klistriga sidan ut”) men som går alldeles utmärkt att följa.
Jag har inte invigt den än. Jag uppfann den i söndags. Dagen innan hade jag haft ett litet releasemingel för min bok och jag vaknade upp med en varm känsla i magen för alla goda vänner jag har. Ville prompt börja ringa och maila runt för att tacka folk för att de kommit. Vad som stoppade mig var att jag i andanom såg Magdalena Ribbings skräckinjagande gestalt. Hon tycktes mässa: ”Värdinnan tackar ej vid middag utan sittande bord” eller något sådant tillkrånglat (det var inte ens en middag). Det var ett releasemingel. Mitt första. Nästa gång tackar jag vem jag vill.
(Skriv om etikett)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Grattis till minglet och ja vad säger man? Skräckinjagande gestalt var ordet.
SvaraRaderaHelt klart tänker du rätt. Tacka när du vill och strunta i försoffade regler.
SvaraRaderaTack för infon om etiketter.
Ja, ska man följa etikettens regler får man det inte lätt. Hellre ett ärligt menat tack än en påklistrat...
SvaraRaderaGrattis till releasen!
Ja haha, du har så rätt. Rätt etikett borde helt enkelt vara att man använder sunt förnuft. Vad känns rätt och är det behagligt det jag gör för mina medmänniskor. Grattis säger jag också!
SvaraRaderaja först och främst grattis.
SvaraRaderasen tycker jag att man får tacka när man vill. Jag tror aldrig jag har ringt och tackat. Fick en liten tankeställare där.....
Bra funderingar. Jag tycker också att etiketter är något man ska bryta mot. Medmänsklighet ryms inte inom det begreppet.
SvaraRaderaÅ, mingel för din bok :), det är lite wow. Tacka vem tusan du vill! Jag tackar dig, för att du skriver :)
SvaraRaderaGrattis, jag har inte någon etikett att klistra fast. Tacka vem du vill, när du vill, hur du vill.
SvaraRaderaKul! Man kan tacka i tid och otid tycker jag, bara det kommer spontant och inte känns konstlat. (Skit i Ribbing)
SvaraRaderaDet tackar vi för :-)
SvaraRaderaMångfaldigt leve för bok och text :-)...! Så glad att läsa ditt igen. Ribbing-skräcken, ja...:-)
SvaraRaderaTacka ska man göra för att man vill o inte för att det passar sig en speciell dag. Va roligt med realesemingel o varm känsla i magen efteråt- som gjort för att spontant tacka!
SvaraRaderaTänk alla dessa måsten, vem är det som fått oss att tro att något hemskt händer om man inte följer vett o etikett? Intressant ämne.
Saknar dina pufftexter. Hoppas du är upptagen av något riktigt roligt.
SvaraRaderaOj, etikett, herregud, sånt är jag inte duktig på. Tyckte om din text, speglade min inre förvirring om sånt där. Tacka vem du vill och hur du vill, det håller jag med om. Så gör jag också, mår bättre då.
SvaraRadera