Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

måndag 11 januari 2010

Det praktiska

Hon står handfallen: hand-fallen. Lika intelligent som hon är när det kommer till samhälls- och litteraturanalys, lika bakom flötet är hon när hon nu ska foga samman denna Ikea-hylla. Men hon har en stor verktygslåda. Den uppfyller nästan halva utrymmet under diskbänken. Hon trivs i arbetarbyxor, för fickornas skull. Där har hon almanacka och penna, hundpåsar och förstås diktafonen. Var sak på sin plats. Och millennietumstocken, som rymmer hela världshistorien, samtidigt som man kan mäta bord och tyg. Tum från ena hållet, centimeter från det andra. Allt är lätt och enkelt, utom att hon måste tänka sig för innan hon går in på en bensinmack för att fråga en idiotfråga. Det är vid sådana tillfällen de byxorna inte är så bra. De är för kaxiga. Och hälften av grejerna i verktygslådan vet hon inte vad de är. Där finns en hög med insexnycklar från Ikea, den har hon bidragit med själv, resten är ömsinta gåvor från hennes far. Hon skulle aldrig drömma om att erkänna för honom, att det är grannfrun som sköter borrningen åt henne i de marmorhårda betongväggarna.

Nu är det enkelt. Nu är det en bokhylla från Ikea. Den ska ersätta en i rotting som håller på att rämna. I varuhuset såg den gedigen ut, arbetad, men nu när hon ser den i dess beståndsdelar ger den henne vämjelse. Och hon borde vara två. Det finns ett bakstycke, gudbevars, som ska skjutas in i ett spår, samtidigt som någon håller gavlarna. Alla delarna känns vinda. Det droppar svett från hennes lugg. Det är omöjligt att få in bakstycket i spåren på sidorna. Efter en timslång kamp bestämmer hon sig för att använda våld och den tunna fanérskivan går i två stycken.

Det lånade fordonet är ännu inte återlämnat. Kallsvettig lyckas hon backa in det på uppfarten och hon klarar färden tillbaka till Ikea. Lämpar allt på en kundvagn, som ett sorgligt plockepinn med emballaget här och där i strimlor.
- Reklamation. Den är alldeles vind och bakstycket bågnar.
Prata för sig kan hon och arbetarbyxorna ger tyngd åt hennes ord. Hon får pengarna tillbaka. Sen köper hon en gammal Billy på Blocket för en hundralapp av någon som ska flytta och kör den till porten åt henne.

(Utmaning: skriv om att sätta ihop)

4 kommentarer:

  1. - To må man vaere - eller hur det nu var danskarna sade...

    Vilka vedermödor!

    SvaraRadera
  2. Marmoria! Vad roligt att du är tillbaka! I över en månad undrade jag var du var!

    SvaraRadera
  3. Känner igen svettningarna. Men när jag kom tillbaka till IKEA tog det en halvtimme för mig att få pengarna tillbaka. Fast jag hade ju tappat bort kvittot förstås.

    SvaraRadera