Du lär mig räkna på nytt. Jag räknar andetagen, knapparna i skjortan som döljer ditt hull som jag aldrig nuddat. Hjärtslagen under vår första kyss. De är många och hårda. Stegen räknar jag, stegen från parken där vi möttes, och timmarna som går tills du äntligen ringer. Närheten: jag tappar räkningen när fingrarna letar sig över dina revben. Med vördnad nalkas jag utbuktningarna, dina höftben. De är två. Och ett, bara ett, är havet av sidenmjuk hud emellan dem. Jag kysser det nu. Jag lär mig räkna.
(Utmaning: skriv om att lära sig räkna)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag höll andan genom texten.
SvaraRaderaFint slut
Jag skulle kunna tänka mig att lära mig räkna på det sättet. En väldigt sensuell text, vacker.
SvaraRaderaDet går snabbt från längtan till närhet, saknar upptrappning men känner sensualiteten.
SvaraRaderaVackert, oändligt vackert. Ömt och brutalt. Höftbenen och havet emellan. Rankad etta, seedad etta.
SvaraRaderaBerättelsen kändes mjuk och behaglig att lära sig räkna med.
SvaraRadera