En kort stund haglade det och solen lyste snett genom dis. Jag gick mot äppelträden, du vet, där grusgången möter asfalt, och jag kunde inte säga om det var hagel som föll eller om det var äppelblommens knutna knoppar som smattrade mot marken, en ridå av vita bollar i grått ljus.
(Utmaning: skriv om att gissa)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken vacker förvirring!
SvaraRaderaEn tavla av ord, vackert!
SvaraRaderaja en verklig vacker förvirring.
SvaraRaderaVackert! :)
SvaraRaderade andra har sagt det före mig, men igen, vackert!
SvaraRaderaIdag hade jag problem att skilja snö från körsbärsblommor.
SvaraRaderaFin iaktagelse du skrivit.
jag tänkte att min jägare var en fjäril, typ papegojfjäril tror jag de kallas...deras vingar ska likna rovdjursögon för att skrämma bort fiender....fast det kanske inte framgick som jag tänkt mig....
SvaraRadera