Lingonens lek

lingon, ljummen, leka, lyssna, len

Vuxna i den här staden vet bara om vad saker kostar och om bilar och tunnelbanan och plast. Det är lättare att vara hos farmor. Hon bor i skogen nästan, man korsar en väg utan asfalt och så är det tallar och sånt. Skogen har många våningar, säger farmor, och hon pekar på lavar och mossor och örter och ris och på djurens och fåglarnas bajs. En mossa heter husmossa. Den heter så för att den också har många våningar. När farmor visar ser man det men annars syns det inte. Det är ofta så med farmor. Det är ett minus. ”Vad har hon dillat i er?” brukar mamma säga på vägen hem hit till staden men då spänner pappa munnen och griper hårt om ratten och man slipper förklara. En gång skulle pappa och mamma ta en långhelg i Alanya. Det ligger utomlands. Då fick vi vara hos farmor i tre nätter och fyra dagar. Vi fick härlig ljummen äppelkräm när vi kom men lillebror sa ”Snor ska vara salt” när han skulle förklara varför han inte tycker om kräm och det tyckte farmor var så roligt att hon skrattade som på tecknad film och så stekte hon upp litet korv. Nästa morgon skramlade farmor på vinden och kom ner med hinkar och mjölkhämtare och bärplockare. ”Nu ska vi lyssna till lingonens lek,” sa hon. Vi smög på lingonen och det såg faktiskt ut som om de studsade omkring när man kom ner på samma höjd som de. Farmor sa att det var små, små flickor där nere, Idlaflickorna, som satte bären i rörelse. Det är deras handsvett som ger lingonen deras skimmer. Vi plockade och plockade. När vi inte iddes plocka mer så lekte vi en stund. Till och med lillebror plockade litet grand. Och mycket snart stod pappa och mamma på förstutrappan och långhelgen var slut. I skolan skulle vi skriva om vår helg och jag skrev att farmor bor på landet, i Vallentuna, och kan allt om naturen. Jag skrev om husmossan då, fastän det var längesedan hon berättade om den. Jag skrev inte om vad brorsan sa om snoret eller om Idlaflickorna. Vissa saker är känsliga. Jag går faktiskt i fyran.

(Utmaning: skriv fem favoritord på ”L” och en berättelse som innehåller minst två av dem)