Mikael hade wasabispetsad soja på slipsen när han kom tillbaka från lunchen. När jag påpekade det krävde han genast att få ta min.
– Då tar jag din, sa han.
– Men jag står på golvet och tar hand om kunderna hela dagen! sa jag.
– Och jag är chef, sa han.
Just den dagen hade jag sidenslips. Den var grå och rosa. Dagen därpå frågade jag.
– Var är min slips? sa jag och höll fram hans polyestersnara.
Han fingrade på den där den hängde från min hand och utbrast:
– Men den är ju inte tvättad!
Han utstötte ett föraktfullt ljud och gick. Var min slips är vet jag inte än i denna dag.
(Utmaning: skriv om en småttighet)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Intressant text. Gillar.
SvaraRaderagillar mycket, fyndigt om småttigt beteende...
SvaraRaderaJa väldigt småttigt beteende. Ester tackar
SvaraRaderaHa! Jättebra och talar för sig själv med en lite saltstänkt snärt om status. Påminner lite om texten jag själv la ut igår =)
SvaraRaderaBrr, härlig ledarstil... om än mera fräck än småttig i mina ögon(:) Väl exekverat.
SvaraRaderaMen, jo, du framställer ju verkligen det "analretentiva" i karaktären, så småttigheten är ju faktiskt högst närvarande!
SvaraRaderaJa verkligen ett småttigt beteende från en, vad det verkar, egotrippad chef.
SvaraRadera(Jag blev sugen på sushi.)
Usch vilken översittare =/ med småttigt beteende =) bra!
SvaraRaderaen sån lurk!
SvaraRaderaDet måste ha varit en fin slips :D h.www.bimbofashionblogg.fi
SvaraRadera