Den kloka modern, varsnande varje gryning, hade ett tröstens ord till sina barn. Hon sa:
- Ingenting blir någonsin detsamma. Var trygga i den ständiga förändringen.
Så gav hon dem åter deras temuggar, deras skålar med frön och örter, deras skavda leksaker i rödockra och sepia och barnen växte starkt och lugnt.
(Utmaning: Vad har aldrig blivit detsamma för dig?)
söndag 22 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så jordnära. En kort text som ger mycket smak!
SvaraRaderaGillar färgerna, hur vackra orden rödockra och sepia är. Lite mystisk text. Du är bättre på den här sortens texter än sagorna, tycker jag. Det blir en annan tyngd, en annan smak.
SvaraRaderaMycket vackert, M! Kort text, med så mycket innehåll och tyngd! Kram Cissi
SvaraRaderaVarm och jordnära text :) Mycket läsvärd.
SvaraRaderabra kort och varm text som ger mig vibrationer till stenålderns visdom
SvaraRadera