Spindelväv

Modern är av den känsliga sorten, med armbågslånga handskar av spindelväv. Dottern som döttrar är – trulig, trumpen och med kajal. Modern smeker med orden:

– Du är ännu ung. Du kommer att glömma.

Dottern trular.

– Alla är med om detta, fortsätter modern. Tänk på annat. Du målar ju så fint.

Då snäser dottern:

– ”Tänk på annat”!

– Ja, livet är så mycket mer!

Modern tänker på resor, på möten, på dukar att klä med färg. Dottern tänker: ”vuxna!”

– Det är skämmigt! Han höll på med oss båda två!

– Jag vet. Det är en kränkning. Men om du bryter ihop blir det värre.

– Jag snackar inte om att bryta ihop. Jag snackar om att se dem ihop.

– De går i en annan klass.

Modern känner sig privilegierad . Ett djupt samtal med dottern. Det är så mycket mer värt än... ja, resor, möten, måla med färg.

– Mamma! Han bor här! Fatta! Vi ses jämt. Jag kan inte smyga. Det finns bara en port.

– Med tiden...

Dotterns ögon blir svartare än kajalen.

– Fuck tiden! Jag lever nu!

Modern ser dottern på ryggen. Nu är hela hon svept i spindelväv. Någon gång ska hon skapa en bild om detta: att vara nära sina barn.

(Utmaning: ”ses”)