Förlåt,
men det blev ingen puff på dagens tema ”att hjälpa”. I stället
har jag bidragit med skelettet till den text jag kanske skulle ha
skrivit om jag hade orkat och haft tid. Välkommen in i min hjärna:
Det
här kan jag inte gestalta. Det skulle vara som en saga, i så fall.
En saga om en drottning som sänder ut de blivande rådsherrarna och
rådsdamerna på deras sista, stora utmaning: att hjälpa. Och så
kommer de tillbaka en efter en och är så stolta för att de har
hjälpt men de torskar allihopa, förklarar drottningen, för det är
trenne ting man måste leva upp till för att kunna vara en hjälpare:
Man
måste göra sig till jämbördig med den som ska bli hjälpt
Man
måste låta den som blir hjälpt göra själv
Hos
den som blir hjälpt ska finnas kvar en tacksamhet som inte tynger –
eller ingen tacksamhet alls
Sen
vet jag inte vad som händer. Jag tror att de blivande rådsherrarna
och -damerna fråntas alla sina regalier och förläningar och
skickas ut till att bli beroende av andras hjälp. På det sättet
får de visa andra hjälparens svåra väg.
(Utmaning:
skriv om att hjälpa)
Hoppas allt är väl med dig. Klok och tänkvärd text.
SvaraRaderaLåter väl som ett bra skelett.
SvaraRaderaSvårgestaltade krav drottningen har - men kloka. En viktig sanning värd att uttrycka.
SvaraRaderaNär du skriver den - skicka den till hela världen. Vi behöver alla lära oss.
Tack för titten! Snabbsagan är född.
SvaraRaderaDe trenne tingen måste leva upp till är väldigt intressanta. Bra
SvaraRaderajättebra.
SvaraRaderaDet blir nog en bra saga - den har ju de tre :)
SvaraRadera