Utmaning 166 - Från en dag till en annan

Från en dag till en annan: fånge. Och det är inte i Trollkarlens hatt. Inte ens mamma kan rädda henne. För sitt inre öga får hon en glimt av mamman i sitt kök. Hon rör de bruna bönorna av gammal vana. Rör och rör för att inte fälla någon tår.

Från en dag till en annan: fånge. Hon minns sin hatt. Den rullade utför gatan medan gendarmerna släpade henne mellan sig. Hon placeras i fängelsets kök. Plötsligt en dag: en glimt av evighet, av hur det kunnat vara. Hon hade kunnat promenera varje dag till universitetet enligt sin vana.

Från en dag till en annan: fånge. Under tortyren räcker en vänlig gendarm henne en hatt. Den kan hon bita i. Det ger lindring. Medan kotorna lösgörs från varandra får hon en glimt av ett kök. Hon dör till minnet av en vana: mor som kokar bönor, hon själv som kommer hem från sin lektorstjänst.

Från en dag till en annan: fånge. Mor snurrar sin finaste hatt i audiens på gendarmeriet. I hennes öga en glimt av tårar när hon får veta att dottern förkovrar sig i ett kök. Besökstillstånd? Nej. Mor snurrar vidare, nervöst, av gammal vana.

Från en dag till en annan: ej fånge mer. Är borta. På gendarmeriet en blodig, sönderbiten hatt. I en liksäck en söndersliten ryggrad och ett par händer, nariga av jobbet i ett kök. Hon kommer aldrig hem igen, annat än som en glimt när mamma väntande rör sina bönor och av vana liksom hör portföljen dunsa mot hallgolvet.

(Utmaning: Skriv en berättelse som innehåller orden: fånge, hatt, kök, glimt, vana.)