Bilprovningsgubben och hunden

Bilprovningsgubben kom tillbaka i en våldsam fart.

– Din hund. Han var irriterande.

– Förlåt. Men jag frågade ju om det störde dig att han satt kvar i bilen och du sa nej.

– Om han bara hade suttit kvar hade det inte gjort så mycket...

– Oj, oj. Skällde han när du drog iväg? Han är ganska mammig.

– Det hade inte gjort så mycket. Nej, han slickade mig i örat.

– Men det är väl ganska skönt – om man inte är kittlig. Han har så mjuk tunga.

– Verkligen.

Plötsligt fick bilprovningsgubben, av namnskylten definierad som en ”Bengt”, tårar i ögonen.

– Han påminner mig om mitt ex, sa han (fast han vände sig bort så det knappt gick att höra).

– Så tråkigt, sa jag med äkta empati. Men hur gick själva besiktningen?

– Den gick bra.

Vi gick till den lilla disken med skrivaren på och han drog ut mitt protokoll.

– Du hyr inte ut hunden? Så att man kan få umgås en eftermiddag eller så?

(Utmaning: skriv om att irritera)