Hon
skriver minnena för att bli av med dem. Varje dag nya smärtsamma
minnen som måste processas på papper... Tja, hon är en modern
människa, först är det förstås på skärm, men sen, i början av
varje månad skriver hon ut den förra månadens skörd, hålslår
och sätter in i en svart Jopapärm med vit rygg. Lagerhyllorna i det
lilla källarförrådet bågnar av pärmar med vita ryggar. Årtalen
i rött. Årtalet för hågkomsten, inte årtalet för minnet. Det
vore för komplicerat. Öka graden av byråkrati. Hon skriver och
skriver. Sisyfos och jag, tänker hon. Ungefär en gång om året,
litet oftare, går hon ner med en ny pärm. Stannar en stund när hon
åter låst gallerdörren efter sig. Betraktar med tillfredsställelse
allt som hon glömt.
Utmaning:
”Bli av med”
Intressant! Skulle vilja se källarförrådet. Kommer hon någonsin att läsa det hon "glömt"?
SvaraRaderaIntressant. Jag undrar också om hon kommer läsa vad hon glömt eller om det bara finns där, som något slags manifest.
SvaraRaderaIntressant. Jag undrar också om hon kommer läsa vad hon glömt eller om det bara finns där, som något slags manifest.
SvaraRaderaBitterljuv sötma.
SvaraRaderaUnderbart. Att skriva för att INTE läsa. Så ljuvlig tanke.
SvaraRaderaIntressant! Jag hoppas någonstans att hon en gång återvänder dit för att läsa och påminna :-)
SvaraRaderaVet du vad jag tänker när jag läser detta (igen) (herregud klockan är två på natten nu)?
SvaraRadera- Att jag måste lära mig att stå ut med att se min egen handstil på papper, överstrykningar och fel inkluderade!
Sen ska jag göra precis så där, skriva bort allting.
Kanske.