I want to know how a Songline works. I want to strip naked and enter the parallell Universe of the Dreamtime, where the ancestors live. Their ancestors. Not mine. I have to turn to fellow human beings on the other side of the world in order to know how to sing the land again. Going on a walk-about is the pivotal rite of passage. The doors to the Dreamtime should never be closed again. The passage is open. Swinging doors into the land of no excuses. The land of dream, creation, psychosis. The mystic land which lies all around us.
How do I know that not all land once was sung? Sometimes, in my clearheaded nights of insomnia, I see my ancestors rise from out of the ground even here. Disoriented finns, little people; the conquerors of inland Scandinavia were the lowliest of the lowly. If my Songline exists it was sung by them. My line, which wiped out the original lines of those to whom the land belonged, because they didn't own a sliver of it.
(Utmaning: Ta ut den tredje boken från höger på tredje hyllan i din bokhylla. Slå upp sidan 33. Läs och skriv av den tredje meningen. Slå ihop boken och skriv en helt egen fortsättning. )
Den bok jag hittade var Songlines av Bruce Chatwin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hmm - jag läser den här texten högt på struttig gammelengeska á la royal shakespear company - och njuter. utan att förstå den. och tänker att jag är glad att du inte råkade ha en bok på turkiska på tredje hyllan...fast vid närmare eftertanke så hade det varit spännande att se hur du antagit den utmaningen...!
SvaraRadera"Swinging doors into the land of no excuses"
SvaraRaderaDem känns häftigt att kunna passera! Like it!
Det var en drömmande och lite suggestiv text. Sjunga landet. Jag vill läsa boken.
SvaraRaderaHäftigt Marmoria, otroligt med vilken teknik du behärskar ett annat språk. I'm impressed! Stilist på ett språk som inte är ditt, det är inga dåliga grejor det! Coolt! Dessutom både vackert och suggestivt. "Disoriented finns, little people; the conquerors of inland Scandinavia were the lowliest of the lowly" tyckte jag var alldeles underbart vackert! Kram Cissi
SvaraRaderaovanligt att få läsa nåt på engelska, bra! älskar själv den boken.Din text ger samma funderingar, varför sjunger vi inte vår jord idag, vi lyssnar inte ens.
SvaraRadera