Snart tystnar musiken... och vi går långsamt härifrån. Det är det som har tagit bort känslan för mig. Jag står här med min enda tamburin. Jag vet att allt är över om nio minuter och tjugotvå sekunder. Jag ger mitt allt. Tappeti-tapp. Tappeti-tapp. O-aaah. O-aaah.
Allting innan. Benvaxningen. Uppsjungningen. Fnittret i logen. De eviga diskussionerna om vilken hårspray som luktar godast. Som om publiken någonsin... Subliminalt kanske? Jag slarvar med sånt. Med allt från vaxet till fnittret. Det märker de nog. Just nu tycker jag bäst om grapefruktdoft. Body Shop. Jag säger det ibland och det tar ett tag innan de andra fattar. "Det är som en enda body shop", säger jag och syftar på att vi ska vara så snygga jämt. Jag måste säga vad jag syftar på. Och Eternelle. Hon ba: "Men är inte stämbanden en del av kroppen, då?" Hon har vikt ut sig. Men det talar vi aldrig om. Det var ganska länge sedan också.
Mellan ett innan och ett efter: jag står här med min enda tamburin och liksom hånglar med miken. Det här är vad jag gör. Det är bara ett litet, litet mellanrum mellan före och efter. Ett mellanrum på nio minuter och tjugotvå sekunder. Kamera två, kamera tre. Detta lilla, lilla mellanrum är vad jag tillbringar största delen av min vakna tid med att förbereda mig för respektive varva ned från. Ibland är det längre, ibland är det kortare, men det är bara ett litet mellanrum. O-aaaaah.
(Utmaning: skriv om att stå i strålkastarljuset)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej du! Jag heter Elin och jag är 15 år. Mitt intresse för skrivande upptäckte jag för 5 år sedan. Och jag gillar verkligen hur du skriver, du förmedlar känslor så bra. Ditt sätt att skriva är fantastiskt.
SvaraRaderaha det bra, kram elin.
Hej saknade du.
SvaraRaderaJag tycker mycket om mellanrummet jaget lever i. Hur korta stunder, små sprickor blir av betydelse och vikt.
Och omkvädet med o-aah. Så snyggt.
Skulle bara skippa hångla med miken.