Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

tisdag 17 maj 2011

Nelly


Det var en vecka innan du skulle fraktas till arbetslägret. Det var det sista passagerarplanet från Berlin till Stockholm. Du var med, och lilla mamma, tack vare att Selma Lagerlöf hade skrivit till kungen och Prins Eugen sekunderat.

Dina själfulla ögon. Din skyddade tillvaro. Din privilegierade position. Allt är relativt.

Förintelsen lyfte din poesi och du såg dig som de dödades röst. Det var en del av din mystik. Du tänkte inte på att det kunde kränka dem som faktiskt överlevt – för du befann dig länge i Sverige, hela återstoden av ditt liv, och en liten rännil av de brända, märkta sipprade ut ur koncentrationslägren till slut. Vad hade du för rätt att bära vittnesbörd? Dina själfulla ögon, allt som är relativt.

Du bodde med lilla mamma i en liten, liten lägenhet på Bergsundsstrand vid Hornstull i Stockholm. Lilla mamma var psykiskt och fysiskt skör, krävde heltidspassning. Om nätterna, i mörkret, skrev du dina dikter. Du hade din diktargärning, dina litterära vänner; exilen i sig var tung men lättare än de flestas... allt sådant här är relativt.

Symbiosen med lilla mamma brast när döden trädde in och du förmådde inte tygla dina egna maror. Nazisterna som spionerade och bevakade. Efter en tid blev Beckomberga ditt andra hem, där du hade ro att skapa. Du var där i perioder – alltid förmögen att återupprätta en skyddad tillvaro.

Men mest var du här, i lägenheten på Söder, som nu finns i exakt kopia under jorden på Kungliga Biblioteket. På vägen hit strök jag med handen över ryggarna på böckerna som Dag Hammarskjöld hade i sin våning i New York. Från lägenheten åkte du den korta vägen för att ta emot Nobelpriset på din sjuttiofemårsdag den 10 december 1966. Privilegierad, javisst.

Kanske var det så att du så starkt trodde på din roll som de dödas röst, att du måste skapa den förföljelse som inte fanns. Din lägenhet, enkel, prydligt borgerlig – är den en cell eller en oas? Din skyddade tillvaro så trång, att fåglarna kraxande måste flaxa iväg i alla riktningar från den. Allt är relativt.

(Utmaning: skriv om främlingskap)

Texten handlar om poeten och dramatikern Nelly Sachs

8 kommentarer:

  1. Å, vad jag tyckte om. Dom själfulla ögonen, allt är relativt, dikterna i mörkret, cellern, oasen. Brukar passera hennes port på väg till Anna, nästa gång ska jag stanna en stund.

    SvaraRadera
  2. känns som jag vill läsa något av henne,

    SvaraRadera
  3. Så fint och intressant att läsa.

    SvaraRadera
  4. Starkt skrivet. Bra att byta glasögon ibland.

    SvaraRadera
  5. Intressant. Jag vet inte vilket som upplevs som värst (på tal om relativt) verklig förföljelse eller inbillad ...?

    SvaraRadera
  6. Detta tyckte jag om att läsa! Bra funderingar, håller med Kalle.

    Tack för din kommentar, jag greppar varje litet uns av möjligheter att växa. Uppskattar när du hjälper mig på vägen.

    SvaraRadera
  7. väldigt bra text, intressant innehåll och välskrivet!

    SvaraRadera