Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

tisdag 14 september 2010

Egen härd

Gud har gjort världsalltet just sådant att timmarna inte är fler än att man kan bevara glöden över natten inpackad i aska. Hos oss är det mor som gör det. Alldeles innan hon lägger sig, rakar hon ihop glöden och bygger upp askan runt den. För mig är det bara att fösa undan askan och blåsa lätt, med en näverbit kanske, eller torkad svamp, på morgonen när jag stiger upp och sätter på kitteln.
”En död härd är en död värld,” säger vi. Bara en gång har det falnat i vår spis, sedan mor och far satte bo här för över tjugo år sedan och tog glöd både från mormors och farmors, för så skulle det vara då.

Mor skäms över att hon lät glöden glimma ut de där dygnen som ingen får tala om, när hon och far begav sig av med lillebror, som var så hettande sjuk. De skulle söka en doktor, hade alla besparingarna i en linneklut. Själv fick jag söka mig över myrlandet till Kajsastina, vår närmaste granne. Jag var inte stor. Lillebror kom inte tillbaka. Världen dog. Det gjorde den.

Vi tog glöd från Kajsastina då och mamma påstod att den inte var lika bra som vår uråldriga glöd, fast det har jag aldrig märkt. Jag stiger upp först varje morgon för att ta hand om kritterna. Och när jag tittar i glöden tänker jag ofta på lillebror, hans rödblänkande ansikte, hur jag inte hann byta ord med honom till farväl. Varför har du då gjort världen sådan, att du rycker bort ett barn, o milde herre Gud?

(Utmaning: skriv om något som glöder)

10 kommentarer:

  1. Stämningsfyllt, sorgligt, fint.

    Skulle kanske skriva "dö ut" istället för "glimma ut".

    SvaraRadera
  2. Tycker det är bra ordval.
    Kanske "doktor" låter nyare än resten av texten. Medicinman, eller något liknande, hade kanske passat bättre i en text som i övrigt andas forntid.

    Kom på mig med att fundera över varifrån du får alla uppslag, eftersom de varierar så.

    Kom också på den gången jag gav dig en romanidé, minns du :D Vicken noob man var då.
    Var ju som en lam skulle lära en fågel att flyga.

    / Anders

    SvaraRadera
  3. Du är så underbart duktig på det du gör! Jag känner mig förflyttad i tiden och "ser" det du berättar

    SvaraRadera
  4. Ja, var får du alla dina uppslag ifrån? Som du gör det allra bästa av.

    SvaraRadera
  5. En hård verklighet fint skildrad.

    SvaraRadera
  6. Oj härligt. din vindlande fantasi , ömhet glöd , feber och värme på alla sätt :)

    SvaraRadera
  7. ja verkligen målande beskrivet.
    Fint men hemskt

    SvaraRadera
  8. Blir tårögd här! Så fint att bygga upp handlingen runt glöden!

    SvaraRadera
  9. STämmer in med Razaha: du gör ett väldigt bra jobb med din gestaltning och lyckas med dina bilder förflytta mig in till dem, ser glöden, ser linneklutet, ser hur hon går över myren till Kajsa-Stina. Och fantastiskt förstamening.

    SvaraRadera
  10. Det finns små textsnuttar som jag, när jag läser, vill skriva ut på papper, sedan riva kanten vacker, därefter spara mellan pärmar.

    Denna får en egen bok.

    (Och hur duktig du än är, så måste jag fortsätta att berömma dig, fylla på, om ifall du någonsin har mörka stunder när du tvivlar.)

    SvaraRadera