Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

tisdag 19 juni 2012

Analogt


Sommarn regnar utanför fönstret och vi gör klippdockor. Hela lovet gör vi klippdockor med våra trubbiga saxar. Mamma har sparat några jättevackra och gameldagsa klippdockor från när hon var liten. Dem får vi leka med. De fanns varje vecka i Året Runt, säger hon. På sjuttitalet. Nittonhundrasjuttitalet. Mamma och pappa och alla vuxna är verkligen gamla. De kommer från ett annat århundrade. Klippdockorna vi gör själva blir så klumpiga och fula jämfört med mammas perfekta men litet skrynkliga från Året Runt. Men så kommer Sofi på att vi kan fixa till bilder i Photoshop och på så sätt göra våra egna. Det blir bra men vi leker mest med mammas gamla.

Så en dag skvalar det inte längre därute, det är till och med litet sol och det märker inte vi, vi håller på med en massa kläder till ett klippdocksbröllop, men mamma kommer och säger ”Lystring!” och ”Med omedelbar verkan!” och ”Verkställ!” och ”Glöm inte gummistövlarna!” och vi blir utslängda som ett par fulla gubbar från en pub. Jag har nog sett.

Det är skönt därute. Det blöta och det varma. Vi leker att gräset inte får nudda ovanför gummistövlarna. Att man faller död ner då. Och det gör man nästan, för grässtråna – och allt annat som växer – är så fulla med blött efter flera veckors regn att de är riktigt obehagliga.

Eftersom vi inte vill röra vid det som växer är det svårt att veta vad vi ska göra men vi går ner till åkanten båda två och börjar bråka om ifall ån har stigit eller inte. När vi har bråkat färdigt kastar vi litet smörgås i det stilla vattnet, sen går vi in igen och fortsätter med bröllopsförberedelserna.

De borde ju vara ute men jag blir i alla fall så glad när de håller på med något analogt,” säger mamma till sin kompis Karin när de passerar mitt rum. Karin är snäll. Jag vill att hon ska stanna och upptäcka klippdockorna från Året Runt och säga att hon minns dem från sin egen barndom men hon ropar bara ”Hej, Martina! Hej. Sofi!” och så går hon och mamma ut och torkar av utemöblerna och sätter sig i dem. med näsorna hopskrynklade så att de ser ut som katter.

(Utmaning: skriv om ett sommarregn)

6 kommentarer:

  1. Tillbaka till barndomens analoga somrar! Härligt.

    SvaraRadera
  2. Så bra. Gillar stilen. Sista meningen, perfekt!

    SvaraRadera
  3. Fint! "Jag vill att hon skall stanna och upptäcka..." - åh vad jag minns den känslan.

    SvaraRadera
  4. Kul med ordet "gammeldagsa". Fint berättat, kontrasten mellan då och nu, stämningen.

    SvaraRadera
  5. Tycker om att mamman har en kompis. Och hela texten, för den delen.

    SvaraRadera
  6. Vet knappt vad en klippdocka är för nåt, men älskar texten 'ändå'. Briljant, låter högtravande och påklistrat, men så blir det ibland... "Håller på med något analogt"!

    SvaraRadera