Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

torsdag 31 mars 2011

Saboterad sabrering

Till farsans åttiofemårsdag hade jag bara en present: en flaska Femme de Champagne som jag tänkte sabrera till hans ära på sängkanten till gräddtårtan och kaffet. Jag hade haft några tillfällen att öva de senaste åren, så jag hade självtillit och flaskan var riktigt kall. Tyvärr invigde jag morsan i mina planer kvällen innan och gumman blev livrädd när hon fick se sabeln, förbjöd mig att använda den i hennes hus. Jag talade lugnande till henne om sabreringens heroiska historia men hon var lika målmedveten som jag. Vapnet skulle ut. När jag vaknade tidigt på födelsedagens morgon var sabeln borta. Jag skakade henne så att löständerna klapprade men morsan vägrade säga var sabeln var. Den listiga kvinnan hade saboterat min sabrering.

Jag vägrade offra en sjuhundrakronorsflaska, prisge den åt ett tamt öppnande medelst tumning av korken, så jag började rota bland hennes köksknivar. Blixtsnabbt samlade hon ihop dem i en filt och gick över till grannen med dem. Hennes leende var triumferande. Slaget var vunnet.

Till födelsedagsbarnets kammare bar jag, till synes uppgivet, flaskan i mina händer. Vi sjöng och han fick tårta. Glasen var redo.
– Nå, sa mamma sockersött till mig, ska du inte öppna flaskan?
– Jo, sa jag och drog upp en bordskniv ur ena bakfickan, en handske ur den andra.
Handsken bör man ha ifall sabreringen går fel och flaskan går i tusen bitar. Så jag höll flaskans botten i min handskbeklädda hand – morsan hade ännu inte anat vad som skulle hända – och jag anbringade den lilla kniven i rätt vinkel mot flaskans hals. Med ett svischande ljud löpte kniven utefter halsen, som på precis rätt ställe gick av i det karaktäristiska, litet diagonala snittet. Kavalleristerna på Napoleons tid skulle ha varit stolta över mig. Förvånad stod jag med det lilla verktyget i den ena handen. Med den andra hällde jag upp de dyra dropparna.

– God skumpa, sa farsan. Det var det enda han sa.
Morsan sa faktiskt:
– Tjusigt.
– Du anar inte hur mycket tjusigare det är med sabel, väste jag.

(Utmaning: skriv om att sabotera)

10 kommentarer:

  1. Tack för att du lägger till en massa ord i mitt ordförråd. Jag gillar alla dessa små noveller där du delar med dig av ditt kunnande.

    SvaraRadera
  2. Intressant perongalleri. Levande skildring.

    SvaraRadera
  3. Jag har alltid velat bevittna en sabrering :).
    Väldigt levande text. Härligt att hon fick göra det ändå!

    SvaraRadera
  4. Härmed har du bidragit till att utöka mitt ordförråd och mina behov. Klart man vill bevittna detta som man inte visste fanns.

    SvaraRadera
  5. Jag har faktiskt fått bevittna det.
    Du beskriver det bra.
    levande historia

    SvaraRadera
  6. Härlig fantasifull story, som vanligt här:)

    SvaraRadera
  7. det är härligt hur din frustration sipprar fram i texten utan att ta över den.
    dessa mammor va...ibland alltså?

    SvaraRadera
  8. Alltid roligt att lära sig nya ord
    och det här är ju en alldeles särskilt trevlig historia därtill.

    Tji fick hon!

    SvaraRadera