Vad jag vet: det här är min hand. Sträcker den ut mot dig. Och vidare? Den stannar där. Den vilar på din skuldra. Dessa ord. Dessa ord för något så enkelt! Nu måste vi pusta ut. Förnimma miraklet: att vi rör oss på samma plats vid samma tid.
Du säger att det sker varje dag. Att varje dag i sig är ett myller av sekunder, räddhågat trädda på en tråd som kallas tid av en jätte som inte har något bättre för sig. Att i detta virrvarr vi ständigt möts. Att ingenting, absolut ingenting, skulle bli gjort om vi med sådan vördnad... nalkades. Var och en. Det skulle inte gå. Och jag orkar inte förklara. Men jag tar inte tillbaka min hand.
Så långt har vi kommit. Vi är försiktiga nu. Jag bryr mig om något som du inte förstår och du respekterar det. Blir obekväm men stannar. Nu vill du ha en glass. "Suga på något", säger du leende. Jag frågar om det är självironi. "Spel för gallerierna", säger du. Jag suckar. Det är så få som stannar på samma ställe. Så många hoppar omkring. Det är det du kallar att få något gjort. I den lilla, lilla luftspalten mellan min hand och din kropp är det alldeles varmt.
(Utmaning: skriv om att bli tagen på allvar)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
många snurrande tankar fick jag av din lilla text . gillar den även om jag inte förstår den kanske för att den är skriven av min uppskattning av dina ord? jag vet inte men orden får mina tankar att åka karusell. jag blir tänkande och fundersam kanske skulle jag inte förstå den kanske var det din avsikt. eller så tänker inte jag som du
SvaraRaderadet är klart att jag inte gör jag tänker ju som mig.
gillar dina texter som jag redan innan klargjort att mina tankar i dina ord är snurrar idag det fick mig att karusellera redan nu innan jag ens vaknar
dessutom gillar jag att du vågar skriva när jag är mindre bra det gör att när du skriver att jag är bra. tar det på allvar! heheh nu fick jag till det .......
Luftspalten! Och att handen inleder och avslutar. Det tyckte jag om. Jag tänker inte som du heller, men får nog hålla med Malix idag, texten snurrar, nåt med myllret kanske och virrvarret. Nåt som glider undan. Som inte är så alldeles lätt att sätta ord på, däremot bilder till.
SvaraRaderaDet är inte lätt att förstå och förklara livet. I min tolkning är din text ett ögonblick där två personer med olika livsåskådning möts, för en gångs skull i någon sorts harmoni.
SvaraRaderaTack för dina insiktsfulla kommentarer om mina texter. "Torrt förnuft", ha ha, det är jag i ett nötskal. Hur kunde du se det så fort? I alla fall är det jag i möte med andra människor. Den där känslosamma insidan har jag svårt för att visa...