Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

söndag 19 juli 2009

Utmaning 200 - Spela kort

Det gnisslar när hon skjuter in stolen på den gistna glasverandan. Två amoriner i fönstret skallrar lätt. Detta blir dagens femte eller sjätte parti. Pappa delar. Hon ler mot sin mor som uppmärksamt betraktar fadern.
- Slicka inte på tummarna, Bengt, säger hon, liksom hon sagt varje gång han delat.
Han blänger. Blicken säger allt om fyrtio års fångenskap och tycks fortplanta sig även till munnen, som förvrids till en grimas.
Två gånger om året är hon här. Alltid i högsommaren, som nu, och till jul. Förr sov hon alltid bort en stor del av tiden, nu sitter hon håglöst och spelar kort, samma kortspel som de spelat sedan hon gick på gymnasiet. De är så glada att hon är här. De är så glada, att det gör ont. I henne. Säkert också i dem. Den rena föräldrakärlekens smärta. Hon suckar.
- Fryser du? frågar pappa.
Hon ruskar på huvudet.
Mellan partierna händer det ibland att de samtalar. De träffas för sällan. Det blir förhör. "Hur går det med...?", "Har du någon...?" "Har ni tänkt på...?" De börjar bli gamla. Borde sälja villan. Hon suckar igen.
- Fryser du?
Hon väntar på undret: att glasverandan lossnar och dalar mot marken.

(Utmaning: skriv en text på 200 ord)

7 kommentarer:

  1. Smärtsamt när allt stagnerar, hade en far som berättade samma vitsar om och om igen.
    Jag lägger på mig ytterligare en uppgift genom att vinkla alla uppdrag för ett tag i psykopattappning, kul att du gillar det. Det kanske är min grej, trots allt.

    SvaraRadera
  2. Bra text men sorglig!
    Ester

    SvaraRadera
  3. mmm äktenskap som borde bli något annat kanske så sorglig blir även lite rädd är det så det blir? så vill jag inte vara gift ......
    (jag tror du hittat något som jag inte ens vet vad det är Malixtext vad är det????
    jag har saknat dig med men kanske kommer vi åka iväg igen det beror på våder och vind)

    SvaraRadera
  4. Gillar verkligen hur du gestaltar på så få ord, man känner verkligen att man är där. Gillar speciellt bilden som skapas av sistameningen. Bra skrivet; tack för att jag fick läsa!

    SvaraRadera
  5. 40 års fångenskap...har aldrig förstått och kommer inte att förstå varför männen stannar kvar...

    SvaraRadera
  6. Pliktskyldiga besök i föräldrahemmet. Det här träffar rakt i solar plexus.

    När jag hämtat andan tackar jag för din kommentar till mitt inlägg. Den snusförnuftiga mamman har nog stängt inne sina egna känslor för länge. Dags att (skriv)puffa ut dem lite pö om pö.

    SvaraRadera
  7. Bra skrivet, melankolisk.

    SvaraRadera