Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

söndag 21 oktober 2012

Sura tankar om René Descartes

Han frös ihjäl på Stockholms slott. Drottning Kristina ville inte värma honom. Så slutade han att existera. Cogito ergo sum. Denna enfaldiga förmätenhet. Humanism i sin fulaste form, långt innan begreppet existerar. Alla grönsakerna då? Mänskliga och andra?

Den tid han existerade fanns han noga inskriven i sin tids paradigm. Ja, så är det, fastän han orsakade ett paradigmskifte. Han tyckte att han tänkte fritt, såg inte den glasbubbla som höll honom instängd. Så är det för oss alla. De flesta. Alla. Jag tänker på dig och mig nu. På allvar.

Jag tänker på hans gudsbevis. Gud finns för att vi kan tänka oss henom... (ungefär). Det som borde ha blivit en hyllning till den mänskliga fantasin (vad allt kan vi inte tänka oss? demoner och rumpnissar och mycket mer) blev ett futtigt, illa tänkt gudsbevis.

Men han var fantastisk på matte. Om han hade hållit sig till matematiken hade den västerländska moderna filosofin, som han formade, kanske blivit roligare.

(Utmaning: skriv om ett bevis)

9 kommentarer:

  1. Mmm tyckte jag om; så det är han som begränsar oss i vårt tänkande. Man ska inte blanda fantasi o matematik. Hon gjorde nog rätt i att inte värma honom*B*

    SvaraRadera
  2. Ja, när man verkligen tänker efter så blir det ett futtigt citat att ta till. Men alla som kan tänka ut matematiska formler har min djupa vördnad, tänk att kunna förklara så komplicerade saker. Under många, många år passerade jag dagligen hans sista bostad, där han behandlades med åderlåtning, men inte blev jag klokare för det! Huset revs, men delar av fasaden sattes upp pådetnyahuset, bl.a. ett helt fantastiskt burspråk. Och som vanligt imponeras jag av din texts stil och ämne.

    SvaraRadera
  3. Inledningen imponerar stort på mig. Väl skrivet som vanligt.

    SvaraRadera
  4. Håller med. Det finns mycket jag kan tänka på och fantisera om, som jag inte vet om det existerar :-).

    Och intressant att läsa texten!

    SvaraRadera
  5. Gillar din text. Jag har alltid velat göra tvärtom "Jag finns - alltså tänker jag"

    SvaraRadera
  6. Åh - jag tror faktiskt att jag och Descartes är lite själsfränder, även om jag tycker illa om det. Utan att tänka vore jag ingenting. Alltså, jag som jag själv.
    Men jag fattar poängen. Och det är svällande stort, det som din text omfattar.

    SvaraRadera
  7. Pinsamt för Sverige, som vanligt. Ned med monarkin!

    SvaraRadera